Den som inte förhåller sig aktivt till taxonomin blir ekonomiskt straffad

SGBC:s VD Lotta Werner Flyborg efterlyser högre takt i miljöomställningen för bygg- och fastighetsbranschens företag. EU-taxonomin skapar ett ytterligare tryck och kraven på kunskap kommer att öka på företag och organisationer. ”Där har vi på SGBC ett stort ansvar att bidra till hela samhällsbyggnadsbranschen med vår expertis”, säger hon.

Taxonomiförordningen träder i kraft om bara en dryg månad, den 1 januari 2022. EU-taxonomin riktar in sig på elva branscher som tillsammans står för 95 procent av de globala utsläppen. Fastighetsbranschen en av dem som har störst påverkan. Det gör att taxonomin helt självklart står högt upp på agendan för Sweden Green Building Council, SGBC, som är Sveriges ledande medlemsorganisation för hållbart samhällsbyggande. Anpassningen och utvecklingen av SGBC:s olika miljöcertifieringar kräver att taxonomin, och dess föränderliga miljömål och krav, följs mycket noggrant för att löpande kunna uppdatera system och manualer för certifieringarna.

Lotta Werner Flyborg har varit VD för SGBC i två och ett halvt år och EU-taxonomin har blivit central att förhålla sig till för organisationen, som växer kraftigt och i dagsläget har drygt 400 medlemmar från hela den samhällsbyggande sektorn.

Inledningsvis omfattas företag med fler än 500 anställda av EU-taxonomin. Men den svenska regeringen har föreslagit att rapporteringskraven ska komma att gälla företag med minst 250 anställda och en viss storlek på omsättning och tillgångar. I takt med utvecklingen av taxonomins innehåll, mål och krav kommer fler branscher och företag att omfattas. Det gör att behovet av information och kunskap är stort, inte minst hos SGBC:s medlemsföretag.

”Vi har medlemmar från hela bygg- och fastighetssektorn, såväl privata som offentliga aktörer, och har därmed ett stort ansvar. Inte minst med tanke på den klimatpåverkan vår bransch står för – och kan minska!”, säger Lotta Werner Flyborg.

 

EU-taxonomin kan ju verka svårgenomtränglig och krånglig. Varför är den så viktig?
”Påverkan på företag och samhälle är genomgripande och i grunden är det en tydlig och smart konstruktion. Sedan är EU-taxonomin till vissa delar föränderlig och kommer att vara i ständig utveckling och vi har inte alla svar ännu. Därför är det så viktigt för SGBC att ligga i framkant med kunskap, analys, seminarier och uppdateringar av våra certifieringar. Certifieringarna ligger före lagkraven.”

 

Hur påverkas de företag som väljer att avvakta och se vad som händer?
”Det kommer alltid att finnas de som avvaktar och de riskerar att inte hänga med i utvecklingen och i vissa fall konkurreras ut.”

 

Håller vi för låg takt i omställningen till klimatanpassade fastigheter?
”Takten måste absolut öka och trycket från EU kommer bara att bli större och det kan ingen frigöra sig ifrån. Men det finns samtidigt en positiv trend och drivkraft vilket skapar en acceleration. SGBC:s medlemmar vill och måste vara med och driva processerna. Går vi i bräschen så kommer andra att följa efter. Vi måste bli ännu bättre på att påvisa miljönyttan i certifieringar – det gäller att visa både effekten och värdet i dem som investering.”

 

Certifieringar är en viktig del för SGBC. Hur får de genomslag för miljön och i utvecklingen av fastigheter?
”Vi ser ett tydligt ökat intresse för certifieringarna. Idag är ju bara en liten del av fastighetsbeståndet certifierat, eftersom andelen gamla fastigheter är så stort i Sverige. Största effekten för klimatet vore ju egentligen att inte bygga mer men det är ju ingen verklig lösning. Däremot är det viktigt att utveckla gamla fastigheter så de också klarar certifieringskraven.”

SGBC arbetar för att deras certifieringar ska linjera mot EU-taxonomin/Levels. Arbetet pågår och förväntas slutföras under 2022.

 

Hur upplever du Sverige i förhållande till andra länder när det gäller hållbarhet och medvetenhet om taxonomin?
”Vi är inte ett uppenbart föregångsland, även om vi gärna har den uppfattningen om oss själva som land. Men vi har delar av näringslivet och flera företag som definitivt driver på utvecklingen genom att vara föregångare både nationellt och internationellt. Sammantaget har Sverige ändå vaknat onödigt sent i frågan. Det här är ingen liten detaljreglering som man kan välja att undvika. Alla måste förstå grunderna i EU-taxonomin och förhålla sig till den, annars kommer du som företag att bli ekonomiskt straffad.”

 

Hur ser det ut i Sverige om man jämför storstadsområdena med övriga delar av landet?
”Generellt är storstäderna bättre då miljöcertifieringarna fått en mycket viktig roll här. Det går knappt att sälja en fastighet i storstadsområden utan certifieringar. De kvalitetsstämpeln och beviset på att det du säger verkligen stämmer. I övriga områden är genomslaget inte alls lika stort. Här finns ett arbete med opinionsbildning och information att göra från vår sida”, säger Lotta Werner Flyborg.

SGBC driver sin verksamhet inom fem olika områden – certifiering, utbildning, konferens och event, medlemsnätverk och opinionsbildning. Totalt jobbar omkring 40 anställda och 80 konsulter och specialister för SGBC.  Bland de drygt 400 medlemmarna finns representanter från bland annat fastighetsägare, tekniska konsulter, arkitekter, byggentreprenörer, materialleverantörer, högskolor/universitet, kommuner, finans/försäkring och forskning.

 

Läs mer om EU-taxonomin här.