Frågor och tekniska rådets svar

På denna sida finns svar från Miljöbyggnads Tekniska råd till frågor om hur de tekniska manualerna ska tolkas, dvs manualerna för ”Metodik”, ”Bedömningskriterierna för nyproduktion” och ”Bedömningskriterier för befintliga byggnader”. De svar som publiceras här gäller tillsammans med manualer och projektspecifika svar vid certifiering. De svar som finns här den dag då registreringen godkänns gäller för den aktuella certifieringen. Det står sökanden fritt att använda svar som publiceras senare.

Notera skillnaden mellan tekniska regler och certifieringsregler. De senare omfattar de formella och administrativa regler som gäller för hur en ansökan som tar sig igenom certifieringsprocessen från registrering av en byggnad till den regelbundna återrapporteringen för att behålla certifikatet. Det gäller till exempel regler för avtal, regler för avgifter, giltighetstider, certifieringssupport, förhandsbesked, överklagan, krav på granskare, administrativa regler med mera. Dessa certifieringsregler uppdateras kontinuerligt så håll ett öga på dem för det är alltid den senaste version som gäller.

Medlemmarna i Tekniska rådet är kunniga representanter för fastighetsägare och sakkunniga. De anlitas utifrån sin omfattande sakkunskap och långa erfarenhet inom branschen och specifikt inom Miljöbyggnad och dess områden energi, inneklimat och material. I Miljöbyggnads Tekniska råd ingår:

  • Sören Andersson
  • Magnus Härdling, SISAB
  • Carolina Larsson, Peab
  • Li Lövehed, Akademiska hus
  • Rickard Nygren, White Arkitekter
  • Rikard Sjöqvist, Midroc
  • Catarina Warfvinge, SGBC
  • Maria Forsgren, SGBC

För Miljöbyggnad 3.0

Certifiering

Allmänna frågor för Miljöbyggnad 3.0

1. Värmeeffektbehov (uppd. 2017-11-30)

2017-11-30
Rättelse i manulen för nyproducerade byggnader: På sid 7 längst ner ska ordet “drifttid” strykas, dvs medelventilationsflödet ska beräknas för en typisk vintervecka.

 

2. Solvärmelast

3. Energianvändning (uppd. 2018-05-15)

2018-05-15

Förtydligande

I MB3 ska den version av BBR som fastställts i bygglovsskedet användas. Normalisering ska ske enligt BBR (BEN) och det är denna energiprestanda som ska jämföras med betygskriterierna.

Vid verifieringen ska den faktiska uppmätta varmvattenanvändningen redovisas som information vid verifieringen.

4. Andel förnybar energi

5. Ljud

6. Radon (uppd. 2018-01-24

2018-01-24
Tryckfelsnisse har varit framme i manualen för nyproduktion. På sidan 32, tredje raden i texten saknas “till exempel”. Rätt lydelse är … “rörgenomföringar ska tätas. Radonsäkert utförande innebär till exempel att … “

7. Ventilation

8. Fukt

9. Termiskt klimat vinter

10. Termiskt klimat sommar

11. Dagsljus

13. Loggbok med byggvaror (uppd. 2018-04-23)

2018-04-23
Kravet på redovisning av kandidatämnen tas bort i indikator 13 Loggbok, dvs texten “…och eventuellt innehåll av ämnen upptagna på kandidatförteckningen” under SILVER och GULD stryks.2018-04-23
Förtydligande om att syftet med loggboken är att fastighetsägaren ska veta vilka ämnen som finns i byggnaden för att kunna spåra eventuella farliga ämnen i framtiden.
Innehållet i byggvarorna ska därför finnas redovisade i loggboken. Halter ska också redovisas men kan anges i intervaller enligt eBVD2015.2018-04-23
Redovisning av innehållet i en byggvara ska följa anvisningarna enligt avsnitt 3 i eBVD2015 (inte nödvändigtvis med en eBVD2015). Fram till 181231 accepteras dock att innehållet redovisas enligt riktlinjerna i BVD3.

14. Utfasning av farliga ämnen (uppd. 2017-12-04)

171204
Rättelse till tabell 14.1:
Haltgräns för H317 (“kan orsaka allergisk hudreaktion”) ska vara 1% och alltså inte 0,2%.
H413 (“kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer”) ska vara 25% och alltså inte 2,5%.

171130
Rättelse, “BRONS” är struket under “SILVER”:

15. Stommens klimatpåverkan (uppd. 2018-05-07)

2018-05-07Förtydligande av byggvaror som ska inkluderas i beräkning av klimatpåverkan

  • Till stommen hör bärande väggar, pelare, balkar och bjälklag.
  • Reglar i lätta utfackningsväggar inkluderas inte i begreppet stomme.
  • Material i stommen ned till dräneringsskiktet ska redovisas, dvs pålar eller annan nödvändig lokal grundförstärkning ingår inte.

16. Sanering av farliga ämnen

Frågor och Tekniska rådets svar till Miljöbyggnad 2.2

Frågor och svar till “Miljöklassad byggnad” 1.0 och 2.0 är inarbetade i Miljöbyggnad 2.1. Tekniska rådets svar till Miljöbyggnad 2.1 finns i ett nedladdningsbart dokument.

Miljöbyggnad 2.2

Certifiering (uppd. 2018-04-17)

180417
Förtydligande av fråga från 170825 gällande ytterligare uppskov verifieringstid
För att få ytterligare uppskov så ska fastighetsägarens handlings- och tidsplan skickas in till certifieringssupporten innan verifieringen påbörjas i BGO.

180124
Registrering i MB2.3 fram till 2018-04-01
Vi öppnar för registrering i MB2.3 fram till 2018-04-01, det sker genom att ni kontaktar . Eftersom hanteringen medför extrakostnader tar vi ut dubbel registreringsavgift.

Notera att omregistrering från MB2.2 till MB2.3 är kostnadsfritt och sker av sökande själv i BGO. Meddela oss gärna via mail.

180116
Dagljuskraven i MB3 kan användas i MB2.2
Det finns önskemål om att använda dagsljuskraven i MB3 i MB2.2 – och det går bra! Villkoret är att hela indikator 12 Dagsljus i MB2.2 byts ut mot hela indikator 11 Dagsljus från MB3.

Versionsnumret på certifieringen kommer att ändras till 2.3 för att markera skillnaden till de byggnader som uppfyller kraven i 2.2. Det krävs ingen ny registrering men ni måste notera i BGO att ansökan ska granskas enligt 2.3.

170825
Är det möjligt att förlänga verifieringstiden utöver de 2 år som gäller för en preliminärt certifierad byggnad?
Verifieringstiden kan förlängas med ytterligare högst 1 år, genom att meddela certifieringssupporten.
För längre förlängning än 1 år krävs att fastighetsägaren formulerar en handlings- och tidsplan som godkänns av certifieringsspecialist eller Miljöbyggnads Tekniska råd.

Handlings- och tidplanen ska beskriva nuläget, vilka åtgärder som ska genomföras, vad som förväntas uppnås och när. Oftast är det för indikatorerna 1 Energianvändning, 6 Radon eller 7 Ventilationsstandard som det kan behövas mer tid för. För indikator 1 Energianvändning behövs en specificering av aktuell energistatus eller varför energistatistik saknas och en trolig förklaring till eventuellt för hög energianvändning.

 

170222
Förtydligande till “160408 Samcertifiering”
Med “samcertifiering” i Miljöbyggnad menas att flera byggnader ingår i en (1) registrering och certifiering. För att detta ska accepteras måste de ingående byggnaderna uppfylla samma krav som Boverket ställer på byggnader, som vill ha en gemensam energideklaration. Kraven är att byggnaderna ska vara sammanbyggda, ha enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem.

Med gemensamt inomhusklimat menar Boverket att det ska finnas invändiga öppningar och passager mellan byggnaderna. Byggnader som delar garage anses inte ha ett ”gemensamt inomhusklimat” och de kan därför inte energideklareras tillsammans. Därmed kan de heller inte registreras och certifieras tillsammans i Miljöbyggnad.

Om inte alla fyra kraven för ”samcertifiering” är uppfyllda finns möjlighet att ansöka om ”Granskningsrabatt för flera lika byggnader” , se nedan “160408 Granskningsrabatt” för flera lika byggnader”.

 

161124
Inför övergången till Miljöbyggnad 3.0 undrar många om det går bra att projekt registrerade i 2.1 och 2.2 åberopar kriterier för 3.0. Kommer det att vara möjligt?
Inom samma version (2.0, 2.1, 2.2) går det bra åberopa nyare bedömningskriterier än dem man registrerat under. Det är möjligt eftersom betygsgränserna är samma för alla uppdateringar inom en version. Det är endast mindre detaljer och förtydliganden som skiljer uppdateringarna åt.

I nuläget är det tyvärr inte möjligt att använda samma generella saxningsprincip mellan 3.0 och 2.2. Förslaget på betygskriterierna är annorlunda i MB3 och om dessa används i 2.2-byggnader skulle inte byggnaderna inom 2.2 bli jämförbara, och det skulle sannolikt också uppfattas som orättvist. Så snart MB3 är spikat och övergångsregler är beslutade kommer vi att gå ut med detaljerade instruktioner. Planen är att manualerna ska vara framme för beslut i maj 2017, när övergångsreglerna publiceras är inte bestämt.

 

161024
Vad innebär det att användarvillkoren kan ändras?
I annvändarvillkoren för Miljöbyggnad som fastighetsägarens firmatecknare ska signera, så står det att “SGBC förbehåller sig rätten att när som helst ändra Användarvillkoren”.
Detta/villkoren omfattar inte avgifter, manualer, förtydliganden eller liknande, utan endast processen. Ändringar i processen sker inte ofta. Sist en ändring gjordes gällde det att beskriva vad som gäller vid ett platsbesök under granskning. Tidigare ändringar har varit att ansökningar ska hanteras digitalt, bestämmelser kring hur ett certifikat återkallas etc.

 

160621
Förhandsbesked med revidering
För ansökan om förhandsbesked finns nu möjlighet att välja att inkludera en revidering. Det innebär att granskaren vid behov kan lämna en kommentar och att sökanden därefter kan justera sin redovisning. Förhandsbeskedet granskas därefter en sista gång och slutligt besked ges. Se aktuella avgifter i “Avgifter i Miljöbyggnad” på SGBC hemsida.”

160408
Användarvillkor ska signeras av firmatecknare
För att en ansökan ska kunna hanteras av SGBC ska dokumentet Ansökningsvillkor signeras och bifogas ansökan. Aktuell version laddas ned från SGBC:s hemsida. För att dokumentet ska vara giltigt ska det signeras av firmatecknare för fastighetsägaren. Om fastighetsägaren är en kommun ska det styrkas att personen som signerar har befogenhet att agera firmatecknare. Ombud för fastighetsägaren ska anges, vanligtvis är det Miljöbyggnadssamordnaren. Ansökan kan tyvärr inte tas vidare till granskning förrän detta är gjort enligt instruktioner, utan då skickas den tillbaka till sökande för revidering.

160408
Utökad granskning
Med start under 2016 kommer ca 20% av byggnaderna som ansöker om certifiering eller verifiering att granskas närmare, s.k. utökad granskning. Det kan t.ex. bestå i ett platsbesök då uppgifter i ansökan jämförs med byggnaden. Detta sker inom den ordinarie granskningsprocessen och medför inga extra avgifter.

För de ansökningar där platsbesök ska göras kontaktar SGBC fastighetsägare med information kring besöket. En granskare kontaktar också fastighetsägaren för att boka datum. På besöksdagen behöver fastighetsägaren göra det möjligt för granskaren att kunna röra sig i hela byggnaden, exempelvis genom att någon från fastigheten har möjlighet att följa granskaren runt. Syftet med granskarens besök är att se att det som angivits i ansökan överensstämmer med byggnaden, t.ex. gällande fönstertyp, areor för golv och fönster, ventilationssystem, solskydd, solceller, solfångare mm. Efter besöket fortsätter granskningsprocessen som vanligt. Granskaren kommer vid behov att återkoppla med sökande i nästkommande revideringsomgång via BGO, SGBC:s digitala certifieringsverktyg.

160408
Samcertifiering 

I vissa fall har det tidigare varit accepterat att registrera och certifiera flera byggnader tillsammans i samma ansökan, om de har hängt samman via invändig kommunikation. Tyvärr har det visat sig att det ofta skapat problem i verifieringsskedet. Det kommer även i fortsättningen att gå att certifiera flera byggnader i en ansökan, men SGBC kommer att säkerställa att byggnaderna även har gemensam energideklaration och samma ägare. Detta för att undvika att problem uppstår vid verifieringen. Byggnaderna registreras, bedöms och redovisas tillsammans som en byggnad i samma ansökan. Det går inte att bedöma byggnaderna för sig och aggregera ihop betyget.

Om projektet fått projektspecifikt svar på att certifiera flera byggnader i samma ansökan, så gäller det oavsett datum.

160408
Granskningsrabatt för flera lika byggnader 

För att underlätta certifiering av byggnader som är lika kan de granskas tillsammans och därmed få rabatt på granskningsavgiften. Byggnader som anses lika har ofta samma A-temp, planlösning, vvs-system, material och orientering mot väderstrecken. Granskningsrabatt tillämpas vanligen för småhusområden eller flerbostadshus. Byggnaderna registreras var för sig, men inte alla ansökningar behöver granskas för de indikatorer där förutsättningarna är lika. Byggnadernas förutsättningar kan alltså vara lika för en indikator men olika för en annan. När certifiering godkänts kopierar SGBC redovisning och kommentarer till de ansökningar som inte granskats. Verifiering sker separat för varje byggnad och varje byggnad får en plakett.

För att säkerställa att SGBC godkänner att byggnaderna är lika och kan få granskningsrabatt, ska sökanden visa att byggnaderna är lika genom att skicka in ett förhandsbesked. Om byggnaderna får godkänt utgår ingen avgift för förhandsbeskedet. Granskningsavgiften rabatteras beroende på hur många ansökningar/byggnader det gäller samt hur många indikatorer som kan granskas gemensamt. En exakt avgift ges i samband med godkännande av förhandsbesked.

Allmänna frågor för Miljöbyggnad 2.2 (upp. 2016-12-05)

2016-12-05
Fråga: Vid val av rum för bedömning av rumsindikatorerna i en bostad, hur hanterar man då andra rum än kök, vardagsrum och sovrum?
Svar: I BBR används begreppet “rum där man vistas mer än tillfälligt”. I Mijöbyggnad betraktas alla rum i en bostad förutom hall, wc och förråd, som rum där man vistas mer än tillfälligt d.v.s. vistelserum. Det innebär att oavsett benämning på rum (t.ex. lekrum, bibliotek, gästrum), så är rummen vistelserum och ska tas med i val av rum för bedömning.

2016-09-26
Fråga:
 I metodmanualen finns följande formulering: “En tillbyggnad kan certifieras under förutsättning att den tydligt uppfattas som en tillbyggnad av dem som besöker och vistas i byggnaden, så att inte certifieringen kan missuppfattas till att omfatta hela byggnaden.” Måste en tillbyggnad avvika exteriört från den befintliga byggnaden, för att kunna certifierias separat?
Svar: Tanken med formuleringen i manualen är inte att begränsa möjligheten att certifiera en tillbyggnad som av arkitektoniska eller andra gestaltningsprinciper anpassas till den befintliga byggnaden. Att en tillbyggnad tydligt uppfattas som certifierad av besökande och brukare handlar om andra saker och kan t.ex. framgå av plakettens placering. Dvs även en tillbyggnad som är arkitektoniskt lik den befintliga byggnaden kan certifieras separat.

2015-12-10
Fråga: För befintlig byggnad finns några indikatorer (t.ex. 1, 2, 3, 4) som inte har koppling till myndighetskrav. Behöver man redovisa bakgrunden till betyget även om man söker betyget KLASSAD på indikatorn?
Svar: Ja, redovisning ska bifogas ändå eftersom det är en förklaring till varför betyget inte blev godkänt, d.v.s. KLASSAD. Detta är viktig information i den fortsatta förvaltningen eftersom det bidrar till en helhetsbild av byggnadens aktuella miljöstatus.

2015-12-10
Fråga: Går det att certifiera en del av ett byggnadskomplex?
Svar: För att kunna certifiera en del av en byggnad ska det tydligt framgå i fasad och även inuti byggnaden, att den certifierade delen är en “egen del”, så att inte certifieringen missuppfattas till att omfatta hela byggnaden. Att t.ex. certifiera något eller några plan i en större byggnad eller delar av ett stort sammansatt byggnadskomplex, brukar generellt inte godkännas. Ställ gärna en fråga eller skicka in ett förhandsbesked om ni är osäkra.

2015-12-10
Fråga: Går det att certifiera en gymnastikhall?
Svar: Med gymnastikhall avses här en byggnad med gymnastiksal, kompletterande utrymmen (t.ex. omklädningsrum, reception, redskapsrum) och sekundära ytor (t.ex. kommunikationsytor, teknikrum). Med gymnastiksal avses sal med hög takhöjd där idrott utövas. För att kunna bedöma indikatorerna 3, 10, 11 och 12 i gymnastikhallen ska det i byggnaden antingen finnas vistelserum för stadigvarande arbete eller vistelserum (rum där man vistas mer än 30 min under en dag). Normalt är själva gymnastiksalen ett vistelserum eller vistelserum för stadigvarande arbete. Tänk på att vistelserum för stadigvarande arbete ska prioriteras framför andra vistelserum vid val av rum för bedömning. Ta hjälp av byggherren eller brukarna för att ta reda på vilka rum som definieras som vistelserum och eventuellt stadigvarande arbetsplatser. Glöm inte att notera detta i ansökan som ”motiv till val av rum”. Det går bra att för indikator 3, 10, 11 och 12 använda tolkningen av manualen för ”Nyproducerade lokalbyggnader med hall”. Det kan underlätta t.ex. när gymnastiksalen har begränsat med dagsljus.

2015-02-03
Fråga: Det gäller alla rumsindikatorerna: Vi har problem i en byggnad att komma upp i att bedöma 20% av ett våningsplans Atemp. Större delen av våningen upptas av lokaler som varken är vistelserum eller arbetsplatser. Hur ska vi resonera?
Svar: I de 20 procenten som bedöms ska endast arbetsplatser och andra vistelserum ingå. Dvs i dessa fall accepteras att inte 20 procent av våningens Atemp bedöms.

2015-02-02
Fråga och svar:
Boverket har nu publicerat information om att man kategoriserar i princip alla typer av äldreboende som bostäder. Miljöbyggnad tillämpar nu också samma princip.

2015-02-02
Fråga och svar:
SGBC får in ansökningar för certifiering av nyproduktion där byggnaden har tekniska lösningar eller utformningar som strider mot Boverkets Byggregler (i anslutning till Miljöbyggnads indikatorer). Trots detta har man beviljats bygglov.
Vår hållning är att byggnader som ska certifieras ska uppfylla krav eller rekommendationer från myndigheter (oftast Boverket, Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten) vad gäller Miljöbyggnads indikatorer.
Vi ber alla att i tidigt skede vid nyproduktion själva kontrollera att BBR-kraven att t ex tekniska egenskapskrav på t ex dagsljus, termiskt klimat, luftkvalitet är uppfyllda. Alternativt kan ni använda vår tjänst att få en indikator förgranskad.

Verifiering (uppd. 2017-01-17)

2017-01-17
Fråga: Vid verifiering av indikator 9 Fuktsäkerhet med enkät, så blir ibland svaren för fråga 7 och 8 avgörande för betygsresultatet och därmed hela verifieringsresultatet. Finns det något sätt att undvika att dessa frågor påverkar verifieringsresultatet?
Svar: För enkätfrågor till indikator 9 accepteras att endast svaren på fråga 4 används som betygsgrundande. Enkätfrågorna 7 och 8 betraktas numera i Miljöbyggnad som bakgrundsfrågor som kan användas av fastighetsägaren för tolkningen av enkätresultatet.

1. Energianvändning (uppd. 2018-06-05)

2018-06-05
Fråga: För projekt registrerade i MB2.2 och 2.3 jämförs energianvändningen mot BBR21 eller tidigare. Kan man istället använda den BBR-version som gäller för projektets bygglov och jämföra mot betygskriterierna? För BBR24 eller senare, ska tappvarmvatten då normaliseras enligt BEN i verifieringen?
Svar: Man kan välja att använda den BBR-version som gäller för projektets bygglov, alternativt BBR21. Vid verifiering kan tappvarmvatten normaliseras enligt BEN.


2017-10-04
Fråga: Vi verifierar en preliminärcertifierad nyproducerad byggnad. Ska vi korrigera den uppmätta energin enligt BEN?
Svar: I MB2 ska den uppmätta energianvändningen för varmvatten inte korrigeras med avseende på normalt brukarbeteende enligt BEN. Normalkorrigering av uppmätt energianvändning ska istället ske enligt avsnitt 9.2 för bostäder och 9.3 för lokaler i BBR23 eller tidigare, notera att underlag i så fall ska redovisas.

Om verifiering sker med energideklaration där varmvattnet är normaliserat enligt BEN, ska underlaget för energideklarationen redovisas och det är den faktiskt uppmätta energin för varmvattenanvändning som ligger till grund för betyget i MB2.
Verifiering sker alltså enligt MB2:s anvisningar utan korrigering enligt BEN.


2017-10-04
Fråga:
Vi certifierar en befintlig byggnad i MB2. Ska vi korrigera den uppmätta energin enligt BEN?
Svar: I MB2 ska den uppmätta energianvändningen för varmvattentappning inte korrigeras enligt BEN.
Om sökt betyg baseras på energideklaration där varmvattnet är normaliserat enligt BEN, ska underlaget för energideklarationen redovisas och det är den faktiskt uppmätta energin för varmvattenanvändning som ligger till grund för betyget i MB2.
MB2:s anvisningar gäller alltså utan korrigering enligt BEN.

2017-08-30 Förtydligandet utgår. Se förtydligande från 2018-06-05.
Fråga: Vilken BBR gäller för nyproducerade byggnader i betygskraven för indikator 1, Energianvändning?
Svar: Den BBR som gällde när byggnaden registrerades ska användas, men det är också accepterat att använda BBR21.

2016-09-16
Fråga: 
Vilken BBR ska befintliga byggnader bedömas efter?
Svar: BBR21 kan användas oavsett vilken BBR-version som gäller just nu.

2015-12-10
Fråga: För befintlig byggnad finns några indikatorer (t.ex. 1, 2, 3, 4) som inte har koppling till myndighetskrav. Behöver man redovisa bakgrunden till betyget även om man söker betyget KLASSAD på indikatorn?
Svar: Ja, redovisning ska bifogas ändå eftersom det är en förklaring till varför betyget inte blev godkänt, d.v.s. KLASSAD. Detta är viktig information i den fortsatta förvaltningen eftersom det bidrar till en helhetsbild av byggnadens aktuella miljöstatus.

2015-11-30
Fråga:
Skärpningen av energikraven har skärpts så kraftigt att det blir svårt att uppfylla kriterierna för SILVER och GULD vid nyproduktion. Vad gäller?
Svar: Tillsvidare accepteras i Miljöbyggnad att betygen för SILVER och GULD baseras på energikravnivåerna i BBR21. I utvecklingsarbetet med MB3 kommer en omfattande analys att genomföras av vilka energikrav som är rimliga att ställa för höga betyg. Miljöbyggnad 2.2 avvaktar dessa resultat som förväntas vara klara sen vår 2016 och som kan träda ikraft tidigast hösten 2016 för MB2.2.

2014-11-20
Fråga: 
På sidan 7 i manualen för nyproduktion står “Som normalhög internlast accepteras 50 kWh/m2,Atemp”. Gäller det alla byggnader?
Svar: Nej den informationen gäller endast för handelsbyggnader och lokalbyggnader med hall enligt betygskriterierna.

2. Värmeeffektbehov (uppd. 2017-09-05)

2017-09-05
Fråga: För manual 2.0 och 2.2 får effektsignatur användas. Går det bra att använda sig av effektsignatur vid verifiering även för manual 2.1?
Svar: Ja, det är mycket enklare att verifiera genom att utnyttja uppmätta värden och skapa en effektsignatur. Metoden är accepterad oavsett manualversion.

2015-12-10
Fråga: För befintlig byggnad finns några indikatorer (t.ex. 1, 2, 3, 4) som inte har koppling till myndighetskrav. Behöver man redovisa bakgrunden till betyget även om man söker betyget KLASSAD på indikatorn?
Svar: Ja, redovisning ska bifogas ändå eftersom det är en förklaring till varför betyget inte blev godkänt, d.v.s. KLASSAD. Detta är viktig information i den fortsatta förvaltningen eftersom det bidrar till en helhetsbild av byggnadens aktuella miljöstatus.

2015-04-07
Fråga:
I BBR22 har ytterligare en klimatzon införts för energihushållning. Kommer det att skapas en motsvarande fjärde klimatzon för indikator 2, Värmeeffekt i Miljöbyggnad?
Svar: Nej, inte inom version 2.2.

3. Solvärmelast (2015-12-10)

2015-12-10
Fråga: För befintlig byggnad finns några indikatorer (t.ex. 1, 2, 3, 4) som inte har koppling till myndighetskrav. Behöver man redovisa bakgrunden till betyget även om man söker betyget KLASSAD på indikatorn?
Svar: Ja, redovisning ska bifogas ändå eftersom det är en förklaring till varför betyget inte blev godkänt, d.v.s. KLASSAD. Detta är viktig information i den fortsatta förvaltningen eftersom det bidrar till en helhetsbild av byggnadens aktuella miljöstatus.

2015-02-02
Fråga: I bostadshus behöver inte alla typer av solskydd finnas på plats vid idrifttagning. Vilka solskydd anses vara enkla att montera och vad gäller för andra typer?
Svar: Invändig persienn/invändig gardin/rullgardin kan monteras av boende. Ingen beskrivning behövs för monteringen, men de boende ska informeras om vilken typ av solskydd som behövs för att uppfylla aktuellt betyg.
För mellanliggande persienn/duk krävs information om vilken typ av solskydd som behövs och hänvisning till fackman. – Utvändiga solskydd, t ex markiser, pergola och gardiner ska vara på plats vid idrifttagning.

2015-02-02
Fråga: I bostäder finns det undantag och anvisningar för vilka solskydd som behöver finnas på plats när byggnaden tas i drift. Gäller samma regler för lokalbyggnader?
Svar: Nej, i lokalbyggnader ska de solskydd som är nödvändiga för att uppfylla ett visst betyg på indikator 3 finnas på plats när byggnaden tas i bruk.

2014-11-20
Fråga: Enligt manualerna för nyproduktion och befintlig byggnad ska inte rum med fönster mot norr bedömas. Är detta riktigt?
Svar: Om det endast finns ett fönster så stämmer det. Men om det finns två fönster i ett rum och något av dessa vetter mot norr (90-270 grader) så ska inte dess solbidrag inkluderas.

4. Energislag (uppd. 2017-02-06)

2017-02-06
Fråga: Det finns många versioner av beräkningsverktyget till indikator 4. Vilken version ska man välja?
Svar: Anledningen till att det finns flera versioner av verktyget beror på att det uppdateras i takt med att Svensk Fjärrvärme publicerar ny statistik eller då enskilda energibolag kompletterar sina uppgifter.
Vid den preliminära certifieringen väljs antingen den versionen som gällde när projektet registrerades eller en som publicerats senare. Vid verifieringen kontrolleras inte energimängder utan endast att eventuellt åberopad ursprungsmärkt energi används, se vidare ”Instruktioner och egenkontroll för verifiering”. Det är möjligt att höja indikatorbetyget vid verifiering, i så fall ska gällande version av beräkningsverktyget användas och uppmätta energimängder enligt indikator 1

2016-12-21
Fråga:
Är det accepterat att använda det beräkningsverktyg för indikator 4 som gällde när projektet registrerades?
Svar: 
Ja, det går bra. Eftersom beräkningsverktyget uppdateras kontinuerligt då ny statistik inkommer, kan det annars vara svårt att förutse vilket betyg projektet kan uppnå.

2015-12-10
Fråga: För befintlig byggnad finns några indikatorer (t.ex. 1, 2, 3, 4) som inte har koppling till myndighetskrav. Behöver man redovisa bakgrunden till betyget även om man söker betyget KLASSAD på indikatorn?
Svar: Ja, redovisning ska bifogas ändå eftersom det är en förklaring till varför betyget inte blev godkänt, d.v.s. KLASSAD. Detta är viktig information i den fortsatta förvaltningen eftersom det bidrar till en helhetsbild av byggnadens aktuella miljöstatus.

2015-02-03
Fråga: Det gäller intyg på att hyresgäster använder “grön” el. Är det verkligen nödvändigt att begära in bevis på detta för varje hyresgäst.
Svar: Vi måste få information från varje hyresgäst om att miljömärkt el används eftersom det är en så viktig miljöindikator. Det går dock att förenkla arbetet genom att be hyresgästerna skanna eller fotografera fakturan/räkningen och sända över till miljöbyggsamordnaren, dvs det är inte nödvändigt att skicka in avtal. Eventullt känslig information kan redigeras bort.

2015-02-02
Fråga: Ennligt manualen 2.2 ska nordisk elmix ersättas med nordisk residualelmix 2015, gäller detta?
Svar: Det är frivilligt att använda nordisk residualelmix i alla fall fram till 150630.

5. Ljudmiljö (uppd. 2018-04-25)

2018-04-25
Förtydligande:  Ersätt meningen “Minst ett vistelserum ska bedömas eller 20 % av försäljningsytan i handelsbyggnader och för varje parameter och ca 20 % av arean för övriga vistelserum där anställda vistas mer än tillfälligt till exempel i pausrum, kontorsrum, lager och beredning.” med “Minst ett vistelserum ska bedömas eller 20 % av försäljningsytan i handelsbyggnader. För varje parameter ska ca 20 % av arean för vistelserum där anställda vistas mer än tillfälligt bedömas (till exempel i pausrum, kontorsrum, lager och beredning).” Detta val skall utgå ifrån de anställdas åsikter om ljudstörningar och byggnadens belägenhet i förhållande till ljud från utsidan (trafik mm.)

 

2018-01-10
Fråga: Vid verifiering krävs enkät för betyget Guld för indikator 5, 7, 10, 11 och 12. (Enkätfrågorna för indikator 9 är frivilliga, se förtydligande för indikator 9 från 2017-01-17.) Måste enkäterna besvaras under uppvärmningssäsong?
Svar: Det går bra att låta enkäten besvaras oavsett säsong.

2016-06-17
Fråga: Vad händer om man inte klarar 70 % respektive 75% svarsfrekvens i enkätundersökningen?

Svar: Enligt manualen ska en 70 el 75 % eftersträvas, d.v.s. det är inget krav. Dock ska en svarsfrekvens under den angivna nivån motiveras.

2016-04-20
Fråga:
 Vad gäller för verifiering av ljudkrav?
Svar: Miljöbyggnad följer ljudstandardens sätt att verifiera ljudkraven och enligt den kan man antingen verifiera genom mätning eller med besiktning. I ljudstandarden står att vid verifiering med mätning ska representativa rum omfattande 5% av byggnadens area väljas ut. Dock minst 3 utrymmen. Miljöbyggnad följer detta oavsett manual, MEN verifieringen ska göras i de de mest kritiska rummen istället för representativa.

2015-12-11
Fråga: I instruktionerna för lyssningstest i befintlig byggnad står det att “en från byggnaden och fastighetsägaren oberoende person tillsammans med representant för brukarna som vistas frekvent i byggnaden” ska medverka. Vad innebär det?
Svar: Den oberoende personen får inte vara anställd hos fastighetsägaren eller fastighetsskötaren, utan kan lämpligen vara Miljöbyggnadssamordnaren. Representanten för brukarna bör vara en person som använder byggnadens primära funktion, t.ex. en boende eller medlem ur BRF-styrelsen i ett flerbostadshus, en kontorsanställd i en lokalbyggnad, en butiksanställd i en handelsbyggnad.

2015-12-11
Fråga: I instruktionerna för verifiering står det att “en representant för brukarna” ska medverka. Varför ska representanten vara med?
Svar: En representant för brukarna medverkar för att med sin erfarenhet av byggnaden kunna peka ut kritiska rum som kanske inte “syns” i handlingar.

6. Radon (uppd. 2018-01-24)

2018-01-24
Tryckfelsnisse har varit framme efter alla dessa år som manualen varit publicerad! Ordet “otäta” på översta raden i manualen för nyproduktion på sidan 25 ska ersättas med “täta”.

2016-02-09
Fråga: Går det bra att mäta radon på färre punkter än vad Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar säger?
Svar: Miljöbyggnad kan inte godta undantag från myndighetsregler. Det betyder att Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar för mätning av radon ska följas. Notera att anvisningarna för hur radon ska mätas skiljer sig något från Miljöbyggnads instruktion för hur radon ska redovisas (dvs. högsta dosvärde i vistelsezon redovisas), själva mätningen ska dock alltid ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar.

7. Ventilationsstandard (uppd. 2018-01-10)

2018-01-10
Fråga: Vid verifiering krävs enkät för betyget Guld för indikator 5, 7, 10, 11 och 12. (Enkätfrågorna för indikator 9 är frivilliga, se förtydligande för indikator 9 från 2017-01-17.) Måste enkäterna besvaras under uppvärmningssäsong?
Svar: Det går bra att låta enkäten besvaras oavsett säsong.

2016-06-17
Fråga: Vad händer om man inte klarar 70 % respektive 75% svarsfrekvens i enkätundersökningen?

Svar: Enligt manualen ska en 70 el 75 % eftersträvas, d.v.s. det är inget krav. Dock ska en svarsfrekvens under den angivna nivån motiveras.

8. Kvävedioxid

9. Fuktsäkerhet (uppd. 2018-01-10)

2018-01-10
Fråga: Vid verifiering krävs enkät för betyget Guld för indikator 5, 7, 10, 11 och 12. (Enkätfrågorna för indikator 9 är frivilliga, se förtydligande för indokator 9 från 2017-01-17.) Måste enkäterna besvaras under uppvärmningssäsong?
Svar: Det går bra att låta enkäten besvaras oavsett säsong.

2017-08-25
Fråga: I indikator 9 Fuktsäkerhet och 13 Legionella finns krav på att aktuella branschregler ska följas (SILVER). Vad innebär ”ska följas”?Svar: Det innebär att de branschregler som är tillämpliga för den aktuella byggnaden ska vara uppfyllda. Enklast är att utnyttja den tredjepartskontroll som branschorganisationer erbjuder genom auktorisation och certifiering men det är inget krav. I annat fall ska respektive projektör, sakkunnig och entreprenör ansvara för att kraven i branschreglerna uppfylls. Tänk på att reglerna oftast inkluderar både projekteringsskede och byggskede. Eventuella överenskomna avvikelser ska vara dokumenterade och motiverade av ansvarig person i projektet.


2017-08-25
Fråga:
Om man vid verifiering inte har samtliga efterfrågade handlingar och dokument för indikator 9 Fuktsäkerhet och indikator 13 Legionella, hur går man då tillväga?
Svar: Vägledning finns i dokumentet Instruktioner och egenkontroll för verifiering, men det behöver förtydligas att det är möjligt att visa att man uppfyller kraven genom att en diplomerad fuktsakkunnig skriver ett utlåtande baserat på den information som finns i de handlingar som finns och besiktning.

2017-01-17
Fråga: Vid verifiering av indikator 9 Fuktsäkerhet med enkät, så blir ibland svaren för fråga 7 och 8 avgörande för betygsresultatet och därmed hela verifieringsresultatet. Finns det något sätt att undvika att dessa frågor påverkar verifieringsresultatet?
Svar: För enkätfrågor till indikator 9 accepteras att endast svaren på fråga 4 används som betygsgrundande. Enkätfrågorna 7 och 8 betraktas numera i Miljöbyggnad som bakgrundsfrågor som kan användas av fastighetsägaren för tolkningen av enkätresultatet.

2016-06-17
Fråga: Vad händer om man inte klarar 70 % respektive 75% svarsfrekvens i enkätundersökningen?

Svar: Enligt manualen ska en 70 el 75 % eftersträvas, d.v.s. det är inget krav. Dock ska en svarsfrekvens under den angivna nivån motiveras.

2016-03-16 (korrigerad 2016-07-04)
Fråga: 
Är det accepterat att besiktning av en befintlig byggnad med avseende på fukt- och vattenskador utförs av person som inte har genomgått efterfrågad utbildning och alltså inte är diplomerad fuktsakkunnig, om rapporten kontrolleras av person som genomgått efterfrågad utbildning?
Svar: Besiktning med avseende på fukt och vattenskador ska utföras av person med efterfrågad utbildning diplomerad fuktsakkunnig. Det godkänns alltså inte att en med efterfrågad utbildning diplomerad fuktsakkunnig endast skriver under en rapport som utförts av person utan utbildning.

10. Termiskt klimat vinter (uppd. 2018-01-10)

2018-01-10
Fråga: Vid verifiering krävs enkät för betyget Guld för indikator 5, 7, 10, 11 och 12. (Enkätfrågorna för indikator 9 är frivilliga, se förtydligande från 2017-01-17.) Måste enkäterna besvaras under uppvärmningssäsong?
Svar: Det går bra att låta enkäten besvaras oavsett säsong.

2016-06-17
Fråga: Vad händer om man inte klarar 70 % respektive 75% svarsfrekvens i enkätundersökningen?

Svar: Enligt manualen ska en 70 el 75 % eftersträvas, d.v.s. det är inget krav. Dock ska en svarsfrekvens under den angivna nivån motiveras.

11. Termiskt klimat sommar (uppd. 2018-01-10)

2018-01-10
Fråga: 
I skolor som saknar komfortkyla ska det enligt Miljöbyggnad finnas öppningsbara fönster. För storkök finns även myndighetskrav på att skalskydd ska vara utformat så att skadedjur inte tar sig in, vilket gör det svårare att ha öppningsbara fönster.

Finns det möjlighet att göra undantag från Miljöbyggnads krav på öppningsbara fönster i storkök i skolor och förskolor?

Svar: Undantag från krav på öppningsbara fönster i skolor accepteras för storkök i skolor och storkök i förskolor under förutsättning att det kontrollerade ventilationsflödet är stort i förhållande till luftväxling p.g.a. fönstervädring. Undantaget gäller endast storkök.

2018-01-10

Fråga: Vid verifiering krävs enkät för betyget Guld för indikator 5, 7, 10, 11 och 12. (Enkätfrågorna för indikator 9 är frivilliga, se förtydligande från 2017-01-17.) Måste enkäterna besvaras under uppvärmningssäsong?

Svar: Det går bra att låta enkäten besvaras oavsett säsong.

 

2017-12-18
Fråga:
I skolor som saknar komfortkyla ska det enligt Miljöbyggnad finnas öppningsbara fönster. För storkök finns även myndighetskrav på att skalskydd ska vara utformat så att skadedjur inte tar sig in, vilket gör det svårare att ha öppningsbara fönster. Finns det möjlighet att göra undantag från Miljöbyggnads krav på öppningsbara fönster i storkök i skolor och förskolor?Svar: Undantag från krav på öppningsbara fönster i skolor accepteras för storkök i skolor och storkök i förskolor under förutsättning att det kontrollerade ventilationsflödet är stort i förhållande till luftväxling p.g.a. fönstervädring. Undantaget gäller endast storkök.

2016-06-17
Fråga: Vad händer om man inte klarar 70 % respektive 75% svarsfrekvens i enkätundersökningen?

Svar: Enligt manualen ska en 70 el 75 % eftersträvas, d.v.s. det är inget krav. Dock ska en svarsfrekvens under den angivna nivån motiveras.

2014-11-20
Fråga:
Är det möjligt att använda den enklare SVF-metoden i rum med fönster åt olika väderstreck?
Svar: Ja, då kan man använda samma princip som för Indikator 3 Solvärmelast, d.v.s. solinstrålning för respektive riktning kan reduceras till 70%. Observera dock att det största SVF av följande alternativ ska användas: Beräknat för full sol mot ett fönster, eller 70% sol mot två fönster med olika riktning.

12. Dagsljus (uppd. 2018-01-16)

2018-01-16 (kopia från “Allmänna frågor”)
Dagljuskraven i MB3 kan användas i MB2.2

Det finns önskemål om att använda dagsljuskraven i MB3 i MB2.2 – och det går bra! Villkoret är att hela indikator 12 Dagsljus i MB2.2 byts ut mot hela indikator 11 Dagsljus från MB3  – dock inte kravet på förvaltningsrutiner och återrapportering.
Versionsnumret på certifieringsintyget ändras till 2.3 för att markera skillnaden till de byggnader som uppfyller kraven i 2.2. Det krävs ingen ny registrering men det ska noteras i handläggningsverktyget BGO att ansökan ska granskas enligt 2.3.

 

2018-01-10
Fråga: Vid verifiering krävs enkät för betyget Guld för indikator 5, 7, 10, 11 och 12. (Enkätfrågorna för indikator 9 är frivilliga, se förtydligande för indikator 9 från 2017-01-17.) Måste enkäterna besvaras under uppvärmningssäsong?
Svar: Det går bra att låta enkäten besvaras oavsett säsong.

2017-08-25
Fråga: Vilket betyg får rum som inte uppfyller BBR:s krav för dagsljus, men som har en godkänd avvikelse från byggnadsnämnden enligt BBR 1:21?
Svar: BRONS. Notera att ett beviljat bygglov inte automatiskt innebär att rummen är godkända ur dagsljussynpunkt. För att godkännas som BRONS i Miljöbyggnad ska avvikelserna vara mindre och hanterade enligt 1:21 i BBR. D.v.s. det ska finnas särskilda skäl till avvikelsen, byggnaden ska ändå vara tekniskt tillfredställande och det ska inte finnas någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt, se vidare i BBR.

2017-05-29

Fråga: I hotell accepteras att kabinrum i begränsad omfattning undantas bedömning i indikator 12 dagsljus, enligt fråga 140225. Hur mycket är “begränsad omfattning”?
Svar: Det accepteras att hotellrum upp till 10% av totalt antal hotellrum, undantas bedömning för indikator 12.

2016-06-17
Fråga: Vad händer om vi inte klarar 70 % respektive 75% svarsfrekvens i enkätundersökningen?

Svar: Enligt manualen ska en svarsfrekvens på 70 el 75 % eftersträvas, d.v.s. det är inget krav. Dock ska en svarsfrekvens under den angivna nivån motiveras.

 

2015-12-11
Fråga: Kan man certifiera en byggnad trots att något eller några få rum får betyget KLASSAD och inte klarar myndighetskrav?
Svar: Nej, alla rum som valts för bedömning ska klara myndighetskrav för att byggnaden ska gå att certifiera.

 

2015-12-11
Fråga: Går det bra att simulera med tänkt vägg av glas, för att klara kravet på avskiljbarhet?
Svar: Nej, avskiljande vägg ska vara opak vid beräkning av dagsljus.

 

2015-10-12
Fråga:  Accepterar Miljöbyggnad avvikelser från BBR:s dagsljuskrav?
Svar: Ja, om avvikelsen är godkänd  av byggnadsnämnden enligt avsnitt 1.21 i BBR: “Mindre avvikelser från föreskifterna i denna författning”.

Enligt 1:21 kan kommunens byggnadsnämnd godkänna mindre avvikelser från BBR och det ska vara klargjort i startbeskedet. Gissningsvis kan kommunerna efter prövning acceptera att enstaka rum inte uppfyller dagsljuskravet.

För certifiering av nyproduktion i Miljöbyggnad behövs ett utlåtande från byggnadsnämnden att avvikelsen från BBR är accepterad.

 

2015-03-30
Fråga:  Vad gäller för beräkningspunkten i projekt som har registrerats före 140623 vad gäller loftgångar, balkonger och liknande?
Svar: Den tolkning som använts i projekten accepteras.

 

Fråga: Vilket betyg får rum som inte uppfyller BBR:s krav för dagsljus, men som har en godkänd avvikelse från byggnadsnämnden enligt BBR 1:21?

Svar: BRONS. Notera att ett beviljat bygglov inte automatiskt innebär att rummen är godkända ur dagljussynpunkt. För att godkännas som BRONS i Miljöbyggnad ska avvikelserna vara mindre och hanterade enligt 1:21 i BBR. Dvs det ska finnas särskilda skäl till avvikelsen, byggnaden ska ändå vara tekniskt tillfredsställande och det ska inte finnas någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt, se vidare BBR

13. Legionella (uppd. 2017-08-25)

2017-08-25
Fråga: I indikator 9 Fuktsäkerhet och 13 Legionella finns krav på att aktuella branschregler ska följas (SILVER). Vad innebär ”ska följas”?
Svar: Det innebär att de branschregler som är tillämpliga för den aktuella byggnaden ska vara uppfyllda. Enklast är att utnyttja den tredjepartskontroll som branschorganisationer erbjuder genom auktorisation och certifiering men det är inget krav. I annat fall ska respektive projektör, sakkunnig och entreprenör ansvara för att kraven i branschreglerna uppfylls. Tänk på att reglerna oftast inkluderar både projekteringsskede och byggskede. Eventuella överenskomna avvikelser ska vara dokumenterade och motiverade av ansvarig person i projektet

 

2017-08-25
Fråga: Om man vid verifiering inte har samtliga efterfrågade handlingar och dokument för indikator 9 Fuktsäkerhet och 13 Legionella, hur går man då tillväga?
Svar: Vägledning finns i dokumentet Instruktioner och egenkontroll för verifiering, men det behöver förtydligas att det är möjligt att visa att man uppfyller kraven genom att en diplomerad fuktsakkunnig skriver ett utlåtande baserat på den information som finns i de handlingar som finns och besiktning.

2015-12-17
Fråga: Går det bra att i flerbostadshus mäta varmvattentemperaturen vid färre tappställen än vad som anges i manualen?
Svar: Ja, det är accepterat, under förutsättning att planritningar redovisas där det framgår att de tappställen med störst risk har valts för mätning.

14. Dokumentation av byggvaror (uppd. 2018-05-21)

2018-05-21
Förtydligande om att syftet med loggboken är att fastighetsägaren ska veta vilka ämnen som finns i byggnaden för att kunna spåra eventuella farliga ämnen i framtiden.
Innehållet i byggvarorna ska därför finnas redovisade i loggboken. Halter ska också redovisas men kan anges i intervaller enligt eBVD2015.

2017-12-04
Uppdatering av svar till fråga 2017-04-25. Vid inköpstillfället ska tillverkaren tillhandahålla en innehållsdeklaration så att det går att bedöma om byggvaran innehåller något av de ämnen som ska fasas ut enligt betygskriterierna. Miljöbyggnad utgår att tillverkaren uppdaterar innehållsdeklarationerna om tillverkningen ändras.  Byggherren väljer själv om man vill ställa de tuffare kraven i BVB.

2017-04-25
Fråga: Hur hanteras byggvaror som registrerats och godkänts av Byggvarubedömningen, men vars bedömning går ut innan preliminär certifiering eller verifiering?
Svar: För byggvaror som vid preliminär certifiering eller verifiering saknar giltig bedömning i Byggvarubedömningen, ska det framgå att materialet uppfyllde Miljöbyggnads kriterier på innehåll vid inköpstillfället. Lämpligen bifogas t.ex. en ordersedel eller liknande som visar att materialet köptes in vid en tidpunkt då byggvaran var godkänd. Under en övergångsperiod fram till 2017-12-31 accepteras produkter som har fått status “ej aktuell” under år 2016.

2017-01-17
Fråga: 
Hur hanteras material som återanvänds i en nyproducerad byggnad?
Svar: 
Återbrukade material eller byggvaror som används i en nyproducerad byggnad bedöms på samma sätt som om det fanns i en befintlig byggnad. Det innebär att materialen ska uppfylla bedömningskriterierna för befintliga byggnader, indikator 16.

2016-04-21
Fråga: Hur hanteras loggboken vid uppförande av bostadsrätter?
Svar: Loggboken ska förvaltas av bostadsrättsföreningen (t ex styrelsen eller anlitad förvaltare) under den tid som certifieringen gäller. De boende ska informeras i tex boendepärmen om vilka byggvaror som omfattas och vad som gäller för dessa.

2015-12-17
Fråga: Räknas projektets miljöbyggnadssamordnare som oberoende när loggboken ska kontrolleras vid verifiering?
Svar: Nej, men miljöbyggnadssamordnaren kan kontrollera loggboken ändå, men risken för stickprovskontroll från SGBC ökar.

2015-12-17
I manual 2.1 accepteras i vissa fall avvikelserapport för byggvaror som inte innehållsdeklarerats. Detta gäller även för manual 2.2 under samma förutsättningar som anges i manual 2.1.

15. Utfasning av farliga ämnen (uppd. 2017-01-17)

2017-01-17
Fråga:
 Hur hanteras material som återanvänds i en nyproducerad byggnad?
Svar: 
Återbrukade material eller byggvaror som används i en nyproducerad byggnad bedöms på samma sätt som om det fanns i en befintlig byggnad. Det innebär att materialen ska uppfylla bedömningskriterierna för befintliga byggnader, indikator 16.

2016-04-21
Fråga: Hur hanteras loggboken vid uppförande av bostadsrätter?
Svar: Loggboken ska förvaltas av bostadsrättsföreningen (t.ex. styrelsen eller anlitad förvaltare) under den tid som certifieringen gäller. De boende ska informeras i t.ex. boendepärmen om vilka byggvaror som omfattas och vad som gäller för dessa.

2015-12-17
Fråga: Räknas projektets miljöbyggnadssamordnare som oberoende när loggboken ska kontrolleras vid verifiering?
Svar: Nej, men miljöbyggnadssamordnaren kan kontrollera loggboken ändå, men risken för stickprovskontroll från SGBC ökar.

2015-02-12
Fråga: Enligt manualen ska indikatorn kompletteras med kriterier för hormonstörande ämnen. När kommer dessa att träda ikraft och för vilka projekt?
Svar: Miljöbyggnad har avvaktat att de mest använda miljödatabaserna för byggvaror är överens om kriterierna – vilket de är nu.
Frågan om när kriterierna ska börja gälla i Miljöbyggnad kommer att tas upp i Tekniska rådet i mars. Sannolikt kommer dagen då de träder i kraft att ligga flera månader fram i tiden och kriterierna kommer endast att omfatta de projekt som registreras efter denna dag.

16. Sanering av farliga ämnen (uppd. 2017-01-17)

2017-01-17
Fråga:
 Hur hanteras material som återanvänds i en nyproducerad byggnad?
Svar: 
Återbrukade material eller byggvaror som används i en nyproducerad byggnad bedöms på samma sätt som om det fanns i en befintlig byggnad. Det innebär att materialen ska uppfylla bedömningskriterierna för befintliga byggnader, indikator 16.

2016-03-06
Fråga: Är det accepterat att inventering av förekomst av farliga ämnen utförs av person som inte har genomgått efterfrågad utbildning, om rapporten kontrolleras av utbildad miljöinventerare med kunskap om särskilt farliga ämnen?
Svar: Inventering av förekomst av farliga ämnen ska utföras av en miljöinventerare med särskild kunskap om farliga ämnen i byggnader. Det godkänns alltså inte att miljöinventerare endast skriver under en rapport utförd av person utan efterfrågad kompetens.

15. Dokumentation av farliga ämnen (nyproducerad byggnad) (uppd. 2016-04-21)

2016-04-21
Fråga: Hur hanteras loggboken vid uppförande av bostadsrätter?
Svar: Loggboken ska förvaltas av bostadsrättsföreningen (t.ex. styrelsen eller anlitad förvaltare) under den tid som certifieringen gäller. De boende ska informeras i t.ex. boendepärmen om vilka byggvaror som omfattas och vad som gäller för dessa.

2010-10-08
Fråga: För nivå SILVER på indikator 15 får farliga ämnen endast finnas i mindre omfattning, vad avses egentligen med mindre?
Svar: Idag finns tyvärr ingen praxis för vad ”mindre omfattning” innebär men det ska givet vis vara så lite som möjligt i varje enskilt fall. Man bör som entreprenör, projektör eller byggherre se till att välja produkter som genererar så lite farliga ämnen som möjligt. Avvikelser bör dokumenteras tydligt.

16. Dricksvattenkvalitet (befintlig byggnad)

Fråga: Tar man hänsyn till radon i dricksvatten från egen brunn?
Svar: Nej, men eventuellt kan detta tas med i framtiden.

16. Små avloppsanläggningar (nyproducerad byggnad)

17. Dricksvattenkvalitet (nyproducerad byggnad)

Fråga: Tar man hänsyn till radon i dricksvatten från egen brunn?
Svar: Nej, men eventuellt kan detta tas med i framtiden.