Klimatkalkyl

I anläggningsbranschen växer medvetenheten om att anläggningsprojekt är mycket resursintensiva och bidrar påtagligt till utsläpp av klimatgaser genom användande av stora mängder fossila bränslen, betong, stål, bitumen m.m. Material som stål och betong genererar ofta stora utsläpp av koldioxid vid tillverkning.

I anläggningsprojekt där stora mängder av dessa ska användas kan det ur koldioxidsynpunkt finnas stora vinster i att hitta lösningar där mindre mängder används eller alternativa utföranden. Inom beläggning finns också ofta stora koldioxidbesparingar att göra genom olika läggningsmetoder, inblandning av alternativa material, tillverkningsmetoder eller mängder. Grundläggning kan generera stora utsläpp av koldioxid beroende på hur stort behovet är och vilken metod som används.

Hos både beställare och entreprenörer pågår därför utveckling av metoder för att kunna mäta och följa upp utsläpp av klimatgaser från verksamheten ur ett livscykelperspektiv och därigenom styra projektet mot ökad hållbarhet.

Hållbarhetsstyrning kan ske genom följande steg:

• En LCA-baserad klimatkalkyl genomförs för projektets utgångsläge, tex baserat på underlag för kostnadskalkyl
• Klimateffektiviseringsåtgärder identifieras
• En handlingsplan för prioriterade klimateffektiviseringsåtgärder tas fram
• Handlingsplanen implementeras i projektet samt i upphandlingskrav
• Slutlig uppföljande klimatkalkyl genomförs efter projektets färdigställande

Ett flertal verktyg finns på marknaden för genomförandet av klimatkalkyl. Fritt tillgänglig är Trafikverkets modell Klimatkalkyl 3.0. Modellen är anpassad för att beräkna storleken på energianvändning och klimatbelastning från byggande, drift och underhåll av infrastruktur.

Trafikverkets modell Klimatkalkyl har utvecklats för kunna användas för att bedöma storleken på klimatpåverkan och energianvändning från såväl byggande som drift och underhåll av en investeringsåtgärd baserat antingen på ingående typåtgärder eller projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser som i sin tur kan nyttjas för att skapa deklarationer över åtgärdernas klimatbelastning och energianvändning.

Modellen kan även användas som verktyg för att arbeta effektivt och systematiskt med klimat- och energieffektivisering inom infrastrukturhållningen. I Trafikverkets styrande riktlinje TDOK 2015:0007 (Klimatkalkyl- infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv) som gäller från 2015-04-01 beskrivs när och för vilka åtgärder klimatkalkyler ska upprättas med hjälp av modellen Klimatkalkyl.

Trafikverkets arbetssätt uppfyller också en stor del av de krav som ställs på livscykelanalys och klimat- och energieffektivisering i hållbarhetscertifieringssystemet CEEQUAL för anläggningsprojekt.

Läs mer om Trafikverkets modell för klimatkalkyl här.