Fallstudie: Katarinahuset

Katarinahuset, och hela kvarteret, har en mycket intressant historia där olika epoker och trender i byggstilar syns tydligt. De äldsta delarna av huset ritades 1909 av arkitekten Gustav Wickman. I mitten av 30-talet, i samband med moderniseringen av Slussen, byggdes byggnaden om. Den blev större och fick ett funktionalistiskt utseende. I samband med den pågående omvandlingen av Slussen gör Atrium Ljungberg en teknisk upprustning och utveckling av Katarinahuset.

Byggnaden har näst högsta kulturhistoriska klass (grön) enligt Stadsmuseets klassificering. Byggnaden utgör ett viktigt inslag i stadsbilden vid Slussen och inga förändringar får ske på de befintliga fasaderna. Flera interiöra delar i huset har också kulturhistoriska värden och måste bevaras.

Fokus vid renoveringen är att utforma byggnaden för företag som söker moderna kontor i en kulturklassad byggnad med genomtänkta och hållbara lösningar. Atrium Ljungberg har prioriterat att behålla byggnadens värdefulla kulturhistoria, återbruka det som går och hitta hållbara lösningar.

På grund av komplexiteter i projektet sattes målet att nå betygsnivån Very Good i BREEAM SE. Genom att använda sig av certifieringssystemet som ett prioriterat verktyg och systematiskt arbeta med frågorna, har projektet kunnat nå högre betyg än målsättningen, och låg i Design Stage på Excellent med en god marginal för att i slutcertifieringen nå Outstanding på alla tre certifieringarna. Certifieringsarbetet har lett till att Katarinahuset har blivit en mer hållbar byggnad.

“Renoveringen av kulturklassade Katarinahuset visar att vi, med stora inslag av samverkan och vilja, kan utveckla den hållbara staden. Den stolta byggnaden behålls och blir en central del i nya Slussen, som utvecklas från en plats för biltrafik till en mötesplats för människor. Ambitionen att öppna taket för allmänheten så att fler får njuta av utsikten och arkitekturen är också uppfylld”, säger Bakhtiar Afzalan, projektchef, Atrium Ljungberg.

Utmaningar

Byggnadens kulturklassning påverkar bland annat energiprestandan då de flesta fasader och fönster inte får ändras. I början av projektet var det osäkert om minimikravet för energi i BREEAM SE skulle uppnås. Byggnaden ska dessutom innehålla tre olika verksamheter: kontor, hotell och handel, som inte får ingå i samma certifiering enligt BREEAM SE. Det var också en ny version av BREEAM SE som Atrium Ljungberg inte hade certifierat en byggnad i tidigare. Detta gjorde en BREEAM SE-certifiering svårare än för tidigare projekt.

En utredning gjordes därför där BREEAM SE, BREEAM International RFO och BREEAM In-Use jämfördes. Men då byggnaden skulle genomgå en så omfattande renovering ansågs BREEAM SE vara det rätta certifieringssystemet, när det stod klart att minimikravet för energi uppfylldes, även om det var mer komplicerat än att certifiera i BREEAM In-Use när byggnaden var klar.

En annan stor utmaning var logistiken eftersom projektet ligger mitt i Slussenområdet, där Sveriges största anläggningsprojekt pågår och det är trångt och fullt med trafik, cyklister och fotgängare samtidigt som produktionen pågår för fullt. Det intensiva flödet av allt material som kommer in till projektet kräver en minutiös planering och alla leveranser behöver därför bokas in. Detta för att produktionen är beroende av att få materialet i tid men även ur ett säkerhetsperspektiv.

För att ett så komplext projekt ska kunna certifieras krävs en dedikerad projektledning, en dedikerad BREEAM AP och ett engagerat projekteringsgäng – och det är precis vad som har funnits i projekt.

Miljöområden

Ledning och styrning: Projektet har arbetat med logistikfrågorna sedan tidigt skede och använder sig av verktyget Logiplan där leveranser bokas för att minska köbildning och påverkan på trafiken utanför projektet (vilket även är ett BREEAM SE-krav). I Logiplan registreras även koldioxidutsläpp för transporter, och Katarinahuset blir Atrium Ljungbergs första projekt som kommer att kunna redovisa koldioxidutsläpp från materialtransporter. Förutom att det ger BREEAM SE-poäng, blir det en viktig kunskap för Atrium Ljungberg i arbetet med att sänka koldioxidutsläppen i hela verksamheten och för klimatdeklarationer i kommande projekt.

Material: Projektet har arbetat med klimatberäkning/LCA under projekteringsskedet och utfört beräkning enligt BREEAM:s Mat 01 krav. De byggdelar som är inkluderade är stomme, bjälklag, tak, ytterväggar, innerväggar, ytskikt på väggar, golv och undertak. Projektet har arbetat med klimatåtgärder och ställt krav på EPD:er.

Hela projektet är återbruk då en befintlig kulturklassad byggnad återbrukas. Flera interiöra delar i huset har kulturhistoriska värden och bevaras, till exempel trappor av italiensk marmor i original från 1910-talet, ekpaneler i en kontorsvåning från 1920-talet och öppna spisar i två ateljélägenheter från 1930-talet.

Ett omfattande arbete har gjorts med cirkulärt tänkande i projektet – bland annat har följande skänkts eller sålts:

• skåp, mattor, textilgolv, diskmaskin, hatthyllor/klädhängare och whiteboards till en skola via Utbildningsförvaltningen
• stolar till en förskola/föräldrakooperativ
• glaspartier, glasdörrar, förvaring och kommoder till konsultverksamhet
• hurtsar, gångmattor och skrivbordsavskärmning till kontorshotell i Åkers styckebruk
• 22 kompletta kontorsplatser med stol, ljudskydd och lampor, konferensmöbler, skåp, whiteboards, gångmattor, hatthyllor och skoställ, matsalsmöbler, soffor och fåtölj till projektkontor hos Ebab
• kontorsbord, datorskärmar och elsladdar till en skola i Danderyd
• 40 skrivbord med tillhörande skåp och hurtsar till Betongborrargruppen

Projektet har använt CCBuild för att uppskatta CO2-besparingspotentialen som indirekt genererats genom återbruket, jämfört med nyinköp. Resultatet visar en besparing på 30,6 ton CO2e.

Energi: Projektet har arbetat för att få bra energiprestanda, trots de svåra förutsättningarna. Byggnadens energiprestanda är 84,1 kWh/m2 och år vilket ger en förbättrad energiprestanda med 19,6 procent mot energiprestandakrav enligt BBR (105 kWh/m2 och år). Passiva designlösningar har utretts och implementerats, men möjligheterna har varit begränsade jämfört med vid nybyggnation. Byggnaden är ansluten till Stockholm Exergis fjärrvärme och fjärrkylanät vilket enligt beräkningarna ger 33 procent minskning i koldioxidutsläpp jämfört med BREEAM SE:s referensbyggnad.

Föroreningar: Byggnaden tar omhand regnvatten genom grönt artrikt tak och fördröjningsmagasin och hjälper därmed till att minska belastningen på det kommunala dagvattennätet samtidigt som det möjliggör för biologisk mångfald. För att spara på dricksvatten har snåla vattenarmaturer installerats. Då projektet följer olika BREEAM-certifieringar är det svårt att jämföra resultaten, men KPI för Kontor är 5,11 m3/person och år vilket ger 4 BREEAM SE-poäng. För Handel används Other building calculator vilket innebär att data för KPI saknas, men 3 poäng uppnås.

Innovation: Katarinahuset erbjuder hyresgäster en utökad cykelfacilitet och service för att i ännu större utsträckning uppmuntra till att välja cykel som transport till jobbet i stället för bil. Detta inkluderar:

• skåp för laddning av batteri till elcykel
• utrymme för cykeltvätt för att hålla sin cykel ren och hel över tid vilket minskar behov av reparation och byten
• service i form av cykelreparatör som kommer med jämna mellanrum, exempelvis för lagning av punktering samt byte av slang för att kunna cykla även vintertid
• marknadsföring genom informationsbrev från Servicecenter som upplyser om när cykelservice finns på plats samt hur man bidrar till en ökad hållbarhet genom att välja cykeln och de positiva fördelarna för hälsan