Hur kan klimatprestanda i anläggningsprojekt mätas, jämföras och följas upp på ett mer enhetligt sätt? Det ska SGBC tillsammans med en bred grupp aktörer från anläggningssektorn undersöka i en ny branschgemensam förstudie. Målet är att ta fram en kravspecifikation som kan ligga till grund för ett framtida system eller ramverk för klimatprestanda i svenska anläggningsprojekt.
Anläggningssektorn står för en betydande klimatpåverkan samtidigt som investeringarna i svensk infrastruktur väntas fortsätta vara omfattande. Klimatkrav används redan i många projekt, men det finns fortfarande utmaningar när det gäller att åstadkomma stora utsläppsminskningar, följa upp resultaten och skapa tydliga signaler genom hela värdekedjan.
SGBC genomförde våren 2025 en marknadsundersökning om anläggningsbranschens behov av ett system eller ramverk för klimat- och hållbarhetsstyrning. Resultaten visade på ett behov av gemensamma och praktiskt användbara metoder för bland annat kravställning, mätning och uppföljning. Den nya förstudien bygger vidare på dessa slutsatser.
Ett praktiskt stöd för branschen
Förstudien ska ta fram en branschförankrad kravspecifikation för ett framtida system eller ramverk. Fokus ligger på klimatprestanda kopplad till konstruktionsmaterial och byggprocess, med målet att göra det enklare att mäta, jämföra och följa upp klimatprestanda mellan projekt och mot relevanta klimatomställningsscenarier.
Arbetet bygger bland annat vidare på forskning från Mistra Carbon Exit. Förstudien ska också undersöka hur klimatprestanda kan verifieras i praktiken och hur digitala, standardiserade dataflöden kan användas för att förenkla uppföljningen.
”För att minska klimatpåverkan från anläggningsprojekt behöver branschen gemensamma metoder för att ställa krav, mäta resultat och följa upp klimatprestanda över tid. Med den här förstudien vill vi lägga grunden för ett praktiskt verktyg som kan bidra till ökad transparens, tydligare kravställning och snabbare omställning i hela värdekedjan”, säger Evelina Enochsson, chef certifiering, SGBC.
Arbetet startar i augusti 2026 och pågår till oktober 2027. Resultatet ska ligga till grund för SGBC:s fortsatta utvecklingsarbete och kan i nästa steg testas vidare genom exempelvis pilotprojekt. På längre sikt är ambitionen att skapa en lösning som kan användas brett i branschen, exempelvis i form av ett certifieringssystem, ett gemensamt ramverk eller en digital plattform.
”Detta är något av ett drömprojekt för mig. Förstudien samlar en ovanligt stark bredd av aktörer från hela anläggningssektorn. Genom att samla beställare, entreprenörer, konsulter, forskare och leverantörer kan vi utveckla ett ramverk som både bygger på den kunskap som redan finns och fungerar i praktiken i projekten”, säger Stefan Uppenberg, hållbarhetskonsult, WSP och projektledare för förstudien.
Medverkande aktörer
Förstudien samlar aktörer från hela värdekedjan, från beställare och entreprenörer till materialleverantörer, forskare, branschorganisationer och aktörer inom digitalisering.
Styrgrupp:
- Adam Ljung, Skanska
- Camilla Byström, InfraSweden
- Lotta Werner Flyborg, SGBC
Arbetsgrupp:
- Stefan Uppenberg, WSP, projektledare
- Sofie Absér, S.A Sustainability (underkonsult till WSP), biträdande projektledare
- Erik Böjö, WSP, utredare
- Ida Karlsson, Chalmers
- Evelina Enochsson, SGBC
- Linn Jönsson, Skanska
- Henrik Hassler, BEAst (underkonsult till WSP)
Entreprenörsgrupp:
- Adam Ljung/Linn Jönsson, Skanska
- Mattias Hedström, Peab
- Pernilla Löfås, NCC
Leverantörsgrupp:
- Jonas Larsson, SSAB
- Arvid Stjernberg, Heidelberg Materials
- Lucas Grönborg, 7 Steel
- Lisa Sennström, SBMI
- Rickard Alm, Volvo CE
Referensgrupp:
- Jan-Erik Larsson, Uppsala kommun
- Therese Bäckström Zidoli, Skellefteå kommun
- Rebecca Johansson, Stockholms stad
- Ulf Jonsson, Trafikverket
- Lilly Rosander, Byggherrarna
- Ebba Willerström Ehrning, Fossilfritt Sverige
- Einar Bodström, ClimateView
- Atle Andersen, Kubicom
Därutöver planeras dialog med bland andra InfraSwedens beställarnätverk för en klimatneutral anläggningssektor, FUT – Förvaltning för utbyggd tunnelbana, Svenska kraftnät, ytterligare kommun- och regionrepresentanter, privata infrastrukturägare, Svensk Byggtjänst och Upphandlingsmyndigheten.