Pilotprojekt, återbrukshubbar och innovation. Grønn Byggallianse (Norges Green Building Council), Fabege och NCC berättar om trenderna inom cirkularitet i både den svenska och den norska bygg- och fastighetssektorn.
Både Sverige och Norge har tagit stora steg mot en mer cirkulär bygg- och fastighetssektor. Tillsammans driver grannländerna utvecklingen mot en sektor där återbruk blir en naturlig del av arbetet.
Vi har pratat med representanter från tre nyckelaktörer om trenderna inom återbruk just nu: Mie Fuglseth, vd på Grønn Byggallianse, Sandra Holmström, hållbarhetsspecialist på Fabege, och Anna-Clara Ackebo, gruppchef Miljö på NCC.
Det norska pilotprojektet som gav ringar på vattnet
“Cirkulär ekonomi och återbruk blev på allvar ett etablerat begrepp i den norska bygg- och fastighetssektorn runt 2020, i samband med pilotprojektet Kristian Augusts gate 13”, berättar Mie Fuglseth, vd, Grønn Byggallianse.
Kristian Augusts gate 13 var Norges första fullskaliga återbruksprojekt, där återbruk av betonghåldäck testades. Projektet var ett bevis på att cirkulärt byggande var möjligt i praktiken. Sedan dess har intresset vuxit kraftigt, och nya banbrytande projekt – som kontorsbyggnaden Grensen 9B – bygger vidare på lärdomarna.
“Efterfrågan på återbrukade betongelement har exploderat och kostnaderna har minskat i takt med ökad erfarenhet, vilket gör lösningarna mer tillgängliga”, säger Mie.
Men det återstår fortfarande mycket arbete innan cirkulärt byggande blir standard. Grønn Byggallianse arbetar för att öka cirkulariteten i hela värdekedjan genom kurser och nätverk, vägledningar och struktur samt påverkansarbete kring regelverk och ramvillkor. En viktig satsning är också att utveckla certifieringssystemet BREEAM-NOR så att bevarande och återbruk jämställs med nybyggnation.
Samtidigt är det tydligt att marknaden är under förändring – något som Mie lyfter som en av de mest lovande trenderna i Norge just nu:
“Vi ser att allt fler aktörer specialiserar sig på återbruksprojekt – från byggherrar och arkitekter till entreprenörer och demonteringsföretag. Det etableras kontinuerligt nya marknadsplatser för begagnade byggvaror.”
“Även producenter och grossister har börjat engagera sig – särskilt inom VVS och teknisk utrustning, där flera aktörer nu testar nya värdekedjor för insamling, reparation och försäljning av återbrukade byggkomponenter”, fortsätter Mie.
Fabege bjuder på lärdomar för lyckat återbruksarbete
Ett tydligt exempel på praktisk innovation på den svenska marknaden är Fabeges återbrukshubb i Solna, ett 2 000 kvm stort mellanlager för återbrukat byggmaterial. Hubben är en viktig del i Fabeges återbruksstrategi och gör det möjligt att skala upp återbruk eftersom det är svårt att matcha utbud och efterfrågan mellan projekt.
“Vår strategi har varit att börja med det enkla”, berättar Sandra Holmström, hållbarhetsspecialist, Fabege. “Vi har fokuserat på material som undertak, textilgolv, dörrar, glaspartier och köksstommar – för att lära oss processen innan vi tar oss an mer komplexa material.”
Resultatet är tydligt: återbruket har bidragit till stora besparingar av koldioxidutsläpp. Exempelvis har koldioxidavtrycket i Fabeges hyresgästanpassningar minskat med 45 procent sedan 2022.
“En av de viktigaste lärdomarna är att våga gå före och testa utan att ha alla pusselbitar på plats. Vi har kört i diket några gånger – men tagit vara på erfarenheterna och justerat vårt arbetssätt därefter”, säger Sandra.
Under arbetets gång har Fabege identifierat framgångsfaktorer som de delar med sig av för att andra också ska lyckas:
- Projektera med viss flexibilitet och erbjud kunder koncept som möjliggör återbruk för att förenkla användningen av återbrukat material.
- Prioritera materialtyper och egenskapskrav innan ni går vidare med inventering, demontering och lagerhållning.
- Ställ tydliga krav inför demontering och paketering samt kvalitetssäkra utförandet för att så stor andel som möjligt av materialet ska vara helt när det kommer till lagret eller projektet.
- Arbeta in montagemetoder och standardiseringar i tekniska specifikationer för att underlätta demontering och återbruk i framtiden.
Framåt hoppas Fabege på gemensamma återbruksinitiativ i branschen och att materialtillverkare tar större ansvar för att ta tillbaka, rekonditionera och sälja återbrukat material.
“Det blir avgörande för att vi ska kunna återbruka mer komplexa material, som installationer”, menar Sandra.
En entreprenörs perspektiv – NCC:s arbete med återbruk
Även på entreprenörssidan sker viktiga framsteg – och NCC är med och driver utvecklingen.
“Vi är stolta över att arbeta med återbruk på bred front. Vi har lyckats skala upp återbruk av bärande konstruktioner i flertalet projekt – samtidigt som vi hittar arbetssätt för återbruk av lättare byggmaterial”, berättar Anna-Clara Ackebo, gruppchef Miljö, NCC.
Företaget deltar i forskningsprojektet Återhus, som fokuserar på återbruk av tunga konstruktionsdelar – HDF-bjälklag, limträbalkar och platsgjutna betongelement. NCC bidrar med erfarenheter av hur bärande strukturer kan få nytt liv genom flera demonstrationsprojekt, exempelvis projektet Yrket 4 där bland annat 6 000 kvm bjälklag, 1 300 kvm tegelsten, 600 fönster och 400 kvadratmeter stengolv återbrukas.
“Cirkulära flöden kräver mer tid i planeringsskedet – men just tid spelar också stor roll i senare skeden”, berättar Anna-Clara om lärdomar från projekten. “När den tiden finns kan vi utforma byggnader utifrån tillgängligt material, så att nyttjandegraden av både byggnader och material blir så hög som möjligt. Det är också viktigt att hitta lagringsytor tidigt så att material kan hanteras och inte går förlorat. En viktig lärdom har varit att det enklaste återbruket ofta är det som sker direkt på samma plats.”
Anna-Clara betonar att sektorn behöver en kombination av policy, teknik och arbetssätt för att fortsätta utvecklas:
“Mycket av det tekniska klarar vi redan idag – byggbranschen är en problemlösande bransch – men vi behöver också stöd i lagstiftningen för att skapa den beteendeförändring som krävs.”