Biologisk mångfald får allt större betydelse för bygg- och fastighetssektorn. Nya krav och regelverk gör frågan central i både planering och förvaltning. Så påverkas branschen – och så kan certifieringssystemen bidra.
Den 22 maj uppmärksammas biologiska mångfaldens dag. Kopplingen mellan biologisk mångfald, klimatanpassning och utvecklingen av den byggda miljön blir allt tydligare. Bygg- och fastighetssektorn har en viktig roll, inte minst i det befintliga beståndet och i stadsutvecklingen.
SGBC och Ekologigruppen, ett konsultföretag inom hållbar samhällsutveckling, berättar om utvecklingen i sektorn, nya krav och hur certifieringssystemen påverkas.
”Generellt upplever vi att intresset för att jobba med biologisk mångfald inom fastighetsutveckling och -förvaltning har ökat markant de senaste åren, både bland stora och mindre aktörer”, säger Hélène Littke, hållbarhetsstrateg, Ekologigruppen.
Nya krav påverkar branschen
För fastighetsägare handlar frågan om regelefterlevnad. EU-taxonomin innebär att fastighetens påverkan på biologisk mångfald behöver redovisas, inklusive risker kopplade till invasiva arter.
”EU-taxonomin gör att fler aktörer arbetar mer strukturerat och proaktivt med frågan. I och med detta hanteras biologisk mångfald i allt högre grad som en risk- och affärsfråga snarare än enbart en gestaltningsfråga”, säger Hélène Littke.
Utvecklingen drivs också av nya nationella mål och regelverk. En ny svensk strategi för biologisk mångfald beslutades av regeringen i februari och innehåller två nya etappmål – att stärka vilda pollinatörer samt att en majoritet av kommunerna ska integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning till 2030.
”Det kommer sannolikt att påverka kommunala planeringsmål och därmed kravställningar på fastighetsägare och byggaktörer”, säger Hélène Littke.
Samtidigt har regeringen fattat beslut om Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter. Den nya förordningen trädde i kraft den 15 maj och innebär skärpta krav på hantering i både exploaterings- och förvaltningsskedet.
”De fetbladsväxter som omfattas av förteckningen är vanliga inslag på sedumtak. Eftersom gröna tak ofta används för att uppfylla grönytefaktorer och certifieringskrav kan regleringen få praktiska konsekvenser för fastighetsägare och förvaltare. Tak som redan är uppförda eller anläggs de närmaste tre åren kan undantas men att arterna numera klassas som invasiva sänder en tydlig signal om att vi behöver satsa på tjockare biotoptak för att gröna tak ska ses som en insats för biologisk mångfald”, säger Hélène Littke.
Med EU-taxonomin och nya nationella krav får biologisk mångfald en direkt påverkan på centrala projektval – från växtval och masshantering till utformning av gröna lösningar.
”Biologisk mångfald behöver i dag hanteras som en integrerad projektförutsättning, i nivå med exempelvis dagvatten, buller eller geoteknik. Om den inte hanteras strukturerat finns en tydlig risk för förseningar, ökade kostnader och omtag i projekten, exempelvis kopplat till skyddade arter eller felaktig hantering av invasiva arter”, säger Rikard Anderberg, affärsområdesansvarig Natur, Ekologigruppen.
Kräver ett vidare perspektiv och samverkan
Biologisk mångfald handlar inte enbart om enskilda projekt och fastigheter, utan om hur byggda miljöer samverkar i ett större landskapsperspektiv.
”Städer kan antingen fungera som barriärer eller som bidragande delar i ett ekologiskt nätverk. En enskild fastighet kan inte lösa hela frågan, men flera samverkande insatser kan bidra till fungerande ekologiska samband. Genom att flera förvaltare och fastighetsutvecklare ställer om till mer fokus på de gröna värdena ser vi att bättre resultat med större effekt kan uppnås”, säger Rikard Anderberg.
Det är i de tidiga skedena som de avgörande besluten tas, menar Ekologigruppen:
”Biologisk mångfald har lång leveranstid. Det tar tid för naturvärden att etableras och nyanlagda miljöer når inte samma värden som etablerade ekosystem. Därför är tidiga planeringsbeslut avgörande”, säger Rikard Anderberg.
Tidiga beslut och rätt kompetens avgörande
Ekosystemtjänster som pollinering, dagvattenhantering och temperaturreglering är direkt kopplade till hur gröna miljöer utformas och förvaltas, och påverkar både funktion och ekonomi i enskilda fastigheter.
”Utan rätt kompetens och arbetssätt riskerar biologisk mångfald att hanteras för sent eller förenklas på ett sätt som leder till sämre lösningar, i värsta fall mer hårdgjorda ytor i stället för fungerande gröna miljöer. Bristande hantering kan innebära ökade kostnader över tid”, säger Hélène Littke.
Genomtänkta lösningar som är anpassade till platsens förutsättningar kan bidra till mer robusta och värdefulla fastigheter, menar Hélène Littke:
”Med ett integrerat och kunskapsbaserat angreppssätt kan biologisk mångfald bidra till robusta, genomförbara projekt och långsiktigt hållbara fastigheter. På så sätt blir ekologisk kompetens en viktig del av fastighetsägares och förvaltares projektriskanalys.”
Certifieringssystemens roll
Certifieringssystem har en viktig roll i att strukturera och följa upp arbetet med biologisk mångfald.
”Ekologisk prestanda ska kunna mätas och följas upp. Certifieringssystemens roll är att driva utvecklingen framåt genom att ställa mätbara krav och säkerställa att frågan hanteras tidigt i projektet”, säger Evelina Enochsson, chef certifiering, SGBC.
Ett viktigt syfte är att i första hand bevara biologisk mångfald och därefter tillföra ekosystemtjänster till platsen.
”Våra certifieringar bygger på oberoende granskning vilket säkerställer att kraven på biologisk mångfald verkligen blir utförda. Kraven och kriterierna är utformade för att ge effekt över tid”, säger Evelina Enochsson.
Så utvecklas kraven i certifieringssystemen
Sektorns utveckling speglas i kraven i SGBC:s certifieringssystem – där biologisk mångfald får allt mer fokus. Systemen Miljöbyggnad, Miljöbyggnad iDrift och BREEAM SE innehåller kriterier kopplade till området.
”Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift använder främst grönytefaktor för mätning – som tar hand om både bevarande och tillförande av ekosystemtjänster”, säger Evelina Enochsson.
I den pågående manualuppdateringen BREEAM SE V7 flyttas fokus från skydd av befintliga värden till att även förbättra mångfalden. Det inkluderar bland annat krav på ekologisk inventering, långsiktig förvaltningsplan samt beräkning av grönytefaktor eller biologisk mångfald med exempelvis verktyget CLIMB.