På fem år har certifieringssystemet NollCO2 bidragit till en förflyttning i bygg- och fastighetssektorns klimatarbete. Vi tittar närmare på resultaten i både projekten och branschens arbetssätt samt vägen framåt för branschen och systemets utveckling.
Hösten 2020 lanserades SGBC:s certifieringssystem NollCO2 som ett svar på bygg- och fastighetssektorns stora utmaning med höga utsläpp. Fem år senare blickar vi tillbaka på en intensiv utvecklingsresa där branschen har tagit viktiga steg mot minskad klimatpåverkan – med NollCO2 som stöd och ramverk för aktörer som vill gå före och visa vägen i omställningen.
NollCO2 – ett stöd för pionjärprojekten
När NollCO2 introducerades var klimatberäkningsområdet fortfarande nytt och präglat av osäkerhet kring hur beräkningar skulle göras och hur stora utsläppsminskningar som kunde uppnås. Få aktörer hade kunskap och tydliga processer för att hantera och minska klimatpåverkan i byggprojekt. NollCO2-certifieringen togs fram för att linjera med EU:s och Sveriges klimatmål om nettonoll klimatpåverkan till 2045, samt för att bidra med en konkret metodik för att driva utvecklingen framåt.
De första projekten genomfördes av aktörer som ville ligga i framkant i arbetet med minskad klimatpåverkan. Många företag vittnar om att NollCO2 fungerade som ett viktigt ramverk när de första klimatberäkningarna skulle göras.
Hyllie Terrass, byggt av Skanska Fastigheter Malmö, var ett av de tidiga pilotprojekten. För Skanska var Hyllie Terrass ett viktigt projekt för att komma i gång med klimatarbetet och lära sig jobba systematiskt med byggnaders klimatavtryck.
NollCO2 var i det tidiga skedet viktigt för Skanska för att erbjuda ett ramverk och en tydlig metodik, då beräkningsmetodik för LCA ännu inte var etablerad i branschen. Systemet var även viktigt för att ha ett gränsvärde – en siffra på högsta tillåtna klimatpåverkan för byggprocessen – vilket underlättade att samla hela projektorganisationen i arbetet mot samma mål. I viktiga beslut gällande material spelade certifieringen stor roll.
”Vi är otroligt stolta över arbetet med Hyllie Terrass, men detta är bara början. Vi har visat att det är möjligt – och nu fortsätter vi att utmana oss själva i kommande projekt, inte minst för att nå Skanskas mål om att halvera koldioxidutsläppen till 2030”, säger Stefan Andersson, projektutvecklingschef på Skanska Fastigheter Malmö.
Klimatbesparingar i NollCO2-projekten
Kravet i NollCO2-projekt var initialt att klimatpåverkan skulle vara minst 30 procent lägre jämfört med baseline (standardbyggnad)*. I takt med branschens utveckling skärptes kravet förra året, i version 2.0 av manualen, till 45 procent för nybyggnationer – samtidigt som krav på ombyggnationer infördes, där påverkan ska vara minst 30 procent lägre än standardutförande.
Hittills har drygt 100 byggnader preliminärt certifierats – allt från skolor, flerbostadshus och vårdboenden till logistikbyggnader, kontor och småhus. Projekten har en genomsnittlig klimatpåverkan 37 procent lägre än en standardbyggnad, vilket motsvarar en samlad besparing på 62 000 ton CO2e jämfört med standardbyggnader.
Branschens tydliga förflyttning
Efter fem år med NollCO2 syns en tydlig mognad i hur projekt arbetar med klimatoptimering:
- Mognad på EPD-marknaden: De tidiga projekten mötte stora utmaningar på grund av bristen på EPD:er (Environmental Product Declaration) på marknaden, och mycket tid gick åt att få leverantörer att ta fram dessa. I dag finns betydligt fler EPD:er tillgängliga och de är en viktig konkurrensfaktor för leverantörer.
- Mer systematiskt arbetssätt: Projekten arbetar numera betydligt mer proaktivt och systematiskt med klimatpåverkan för de byggdelar som väljs. Kunskapsnivån är högre om vilka byggdelar som är mest kritiska ur klimatsynpunkt samt att projekt behöver arbeta systematiskt med klimatpåverkan under hela processen och ha tydliga krav vid inköp. I jämförelse hade de tidiga projekten svårt att få fram klimatdata för att kunna göra tidiga val för att minska klimatpåverkan.
- Materialoptimering som standard: I de tidiga projekten fanns en stor osäkerhet kring att minska dimensioner och slimma material. Med tiden har detta blivit mer självklart – särskilt när det gäller betong och stål.
- Ökad cirkularitet i branschen: Användningen av återbrukat och återvunnet material, som stål och tegel, har ökat – men är fortfarande relativt låg.
- Materialval: Det har skett en förflyttning gällande materialval, och projekt arbetar i högre utsträckning med att ersätta klimatintensiva material som stål med material med lägre klimatpåverkan samt med biobaserade material som trä.
- Innovation och marknadsutveckling: NollCO2-projekt har ofta drivit fram nya produkter och ställt tidiga krav på leverantörer, vilket har stärkt marknadens utveckling.
Vägen framåt för branschen
Efter fem år kan vi konstatera att NollCO2 har spelat en central roll i byggsektorns förflyttning. För att utvecklingen ska fortsätta – och för att Sverige ska nå nettonoll utsläpp krävs fler insatser:
- Skärpta gränsvärden för byggnaden klimatpåverkan – tydliga målvärden och tuffa gränsvärden är avgörande för att driva fortsatt reduktion av klimatpåverkan.
- Större fokus på återbruk och återvinning samt utvecklingen av en fungerande marknad och affärsmodeller för cirkulära flöden.
- Ökad användning av kolsänkor som balanserande åtgärder. För att nå nettonoll utsläpp krävs parallellt arbete med minskad klimatpåverkan vid byggnation och balanserande åtgärder.
- Upphandling är en nyckelfaktor i omställningen till att bygga med mindre klimatpåverkan. I dag ställs generellt inte tillräckligt tuffa klimatkrav för att det ska leda till någon förändring.
- Ombyggnad i stället för nybyggnad. Det har skett ett visst skifte mot att bygga vidare på befintlig bebyggelse i stället för att bygga nytt. Detta behöver utvecklas ytterligare för att minska utsläppen – särskilt från klimatintensiva stommar.
NollCO2:s fortsatta utveckling
Branschen står inför införandet av EPBD (Energiprestandadirektivet) och Boverkets förslag på gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. SGBC anser att förslaget på de mest ambitiösa gränsvärdena behöver införas för att klimatmålen ska kunna nås. Det finns en oro att politiken inte kommer sätta tillräckligt tuffa gränsvärden, av hänsyn till de aktörer som inte kommit så långt i sitt hållbarhetsarbete. SGBC:s ståndpunkt är att gränsvärdena inte ska anpassas efter de som ligger längre bak i utvecklingen, eftersom införandet då riskerar att inte leda till någon förflyttning – utan bli en pappersprodukt. Om så sker får certifieringar en ännu viktigare roll i att driva arbetet framåt.
”NollCO2:s uppgift som certifieringssystem är att utmana branschen och bidra till att klimatmålen kan nås. Redan i dag ser vi projekt som klarar av att halvera klimatpåverkan med dagens teknik – något som visar att branschen är mogen för en större förflyttning. Därför kommer NollCO2:s gränsvärden fortsätta skärpas, i linje med klimatmålen, i takt med att branschen utvecklas”, säger Evelina Enochsson, chef certifiering och chef NollCO2 på SGBC.
* NollCO2 gör en egen baselineberäkning vilket motsvarar en standardbyggnad från 2021.