SGBC frågar riksdagspartierna: Så vill de stärka byggsektorns klimatarbete

I undersökningen har riksdagspartierna fått svara på vilka politiska beslut som kan skapa bättre förutsättningar för bygg- och fastighetssektorn att minska sin miljö- och klimatpåverkan, öka återbruket av byggmaterial och påskynda klimatanpassningen.

“Bygg- och fastighetssektorn påverkas i hög grad av politiska beslut på både svensk och europeisk nivå. Med enkäten vill vi ge våra medlemmar en överblick över hur riksdagspartierna resonerar kring några av de frågor som är centrala för sektorns hållbarhetsarbete”, säger Lotta Werner Flyborg, vd på SGBC.

Återbruk och cirkularitet – olika vägar lyfts

Ett tydligt mönster är att flera partier lyfter behovet av att öka återbruk och cirkularitet i byggandet. Däremot skiljer sig förslagen på hur detta ska åstadkommas.

Centerpartiet och Liberalerna lyfter offentlig upphandling som ett sätt att skapa efterfrågan på återbrukade material. Vänsterpartiet föreslår ekonomiska incitament och ett grönt rotavdrag, medan Miljöpartiet bland annat vill utreda ekonomiska styrmedel och förändrade momsregler. Kristdemokraterna fokuserar på behovet av tydligare gränsdragning mellan avfall och produkt, och Moderaterna vill avveckla regler och skatter som man menar i dag motverkar återbruk och cirkulära lösningar. Socialdemokraterna pekar bland annat på kostnader och svårigheter med kvalitetssäkring som hinder för en större marknad, medan Sverigedemokraterna lyfter teknisk utveckling.

Olika prioriteringar för att minska sektorns utsläpp

När det gäller bygg- och fastighetssektorns utsläpp finns flera olika synsätt på vilka styrmedel som bör användas och på vilken nivå de bör beslutas.

Socialdemokraterna lyfter bland annat byggmetoder, materialval, träbyggande och energieffektivisering. Centerpartiet betonar långsiktiga klimatkrav, offentlig upphandling och snabbare tillståndsprocesser. Vänsterpartiet föreslår bland annat nationella mål för cirkulär ekonomi och stöd till energieffektivisering. Kristdemokraterna lyfter gränsvärden för klimatpåverkan vid nybyggnation, fossilfri elproduktion, forskning och kunskap.

Miljöpartiet vill bland annat se bindande krav på utsläpp under byggnaders hela livslängd och utvecklade klimatdeklarationer. Liberalerna lyfter teknikneutrala klimatstyrmedel, elektrifiering, energieffektivisering och bättre användning av befintliga byggnader. Moderaterna betonar ombyggnation av befintliga fastigheter och byggande i trä, och förordar regelförenklingar framför hårdare krav. Sverigedemokraterna framhåller att ny reglering behöver vägas mot kostnadseffekter och lyfter även potentialen i byggande med träråvara.

Flera partier lyfter statens roll i klimatanpassningen

I frågan klimatanpassning återkommer bland annat ansvarsfördelning, finansiering, kunskapsunderlag och samhällsplanering i flera av svaren.

Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna efterfrågar tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Centerpartiet och Vänsterpartiet lyfter också statlig finansiering, medan Miljöpartiet föreslår en nationell plan för riktad statlig finansiering av större projekt.

Socialdemokraterna vill bland annat inkludera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket, förändra regeringens handlingsplan och utreda försäkringsfrågan. Liberalerna lyfter även förebyggande och naturbaserade lösningar. Moderaterna framhåller att huvudansvaret för klimatanpassning ligger hos fastighetsägare och kommuner, medan staten bör sätta rätt regelverk och undanröja hinder. Sverigedemokraterna bedömer att klimatanpassningsarbetet redan har utvecklats på statlig, kommunal och privat nivå, medan Kristdemokraterna i sitt svar främst lyfter den bredare gröna omställningen, elförsörjningen och tillståndsprocesserna.

Så svarar partierna

Fråga 1: Vilka politiska beslut krävs för att minska bygg- och fastighetssektorns miljö- och klimatpåverkan och säkerställa att sektorn minskar sina utsläpp?

Socialdemokraterna

Byggsektorn står för en betydande del av Sveriges klimatutsläpp och vi behöver se över lagstiftningen för att kunna styra mot ett mer hållbart byggande. Det handlar bland annat om byggmetoder, materialval och energianvändning.

Fler incitament för att bygga i trä ska tas fram, såsom typgodkännande av bostadshus. Återbruk ska underlättas. Nya fastigheter ska byggas energisnåla och klimatvänliga, utan att det drabbar de boende genom högre kostnader. Vi vill stärka förutsättningarna för energieffektiviseringar i redan byggda flerbostadshus.

Sverigedemokraterna

Det har kommit väldigt mycket ny lagstiftning på plats de senaste åren både i Sverige och inom EU. Det handlar så väl om klimatdeklarationer och implementering av EPBD. Nya regleringar måste vägas mot risken att det driver upp kostnaderna ytterligare. Det finns en outnyttjad potential när det kommer till större byggnationer med träråvara.

Moderaterna

Den mest hållbara byggnaden är den som inte behöver rivas. Därför vill vi göra det enklare att bygga om exempelvis kontor till bostäder och uppmuntra byggande i trä och andra förnybara material som binder koldioxid. Vi tror på regelförenklingar framför hårdare krav.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill:

• Införa tidssatta och mätbara nationella mål för omställning till cirkulär ekonomi.
• Införa ett statligt renoverings- och energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus med hyresrätter.
• Införa regelverk och styrmedel som främjar byggnation i biobaserade material.
• Att den offentliga upphandlingen styr mot produkter med lägre miljö- och klimatpåverkan.
• Krav på klimatdeklarationer och byggnaders energiprestanda behöver också utvecklas så att utsläppen minskar under hela byggnadens livscykel – från materialproduktion och byggande till drift, renovering, återbruk och rivning.

Centerpartiet

Det behövs tydliga klimatkrav, mål och delmål som leder till att utsläppen minskar och att vi kan nå klimatneutralitet. Sverige ska ha höga klimatambitioner och det måste finnas en långsiktighet så att branschen vet vad som gäller, kan anpassa sig och bidra i klimatarbetet fullt ut. Samtidigt ska det offentliga driva på utvecklingen genom att ställa tuffa klimatkrav i all upphandling. Vi måste också undanröja hinder för gröna investeringar genom att reformera Miljöbalken till en modern Klimat- och miljöbalk som snabbar på tillståndsprocesserna. Vi vill också göra det lönsamt för hushållen att investera grönt genom ett förstärkt och breddat grönt avdrag.

Kristdemokraterna

Mycket av arbetet ligger utanför sektorns eget ansvar – till exempel behovet av mer fossilfri och planerbar elproduktion – men när det gäller den specifika branschen bör politiken införa gränsvärden för klimatpåverkan inom nybyggnation. Det behövs en ökad kunskap inom hela utbildningsväsendet och en fortsatt satsning på forskning på hur branschen kan minska sin klimatpåverkan.

Miljöpartiet

För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av naturresurser från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnaders hela livstid, det vill säga under byggtid, användning och rivning. Klimatdeklarationer är viktiga, och gränsvärden måste införas omgående, skärpas och utökas. Rivningar av hela fastigheter behöver minimeras, men när det sker behöver materialet tas till vara. Det ska finnas klimatkrav för alla statliga stöd till byggsektorn.

Liberalerna

Liberalerna anser att bygg- och fastighetssektorn måste bli både mer fossilfri och mer resurseffektiv. Vi vill att det ska kosta att släppa ut och löna sig att ställa om. Därför behövs starka och teknikneutrala klimatstyrmedel, framför allt på EU-nivå, samtidigt som Sverige bygger ut fossilfri el och möjliggör elektrifiering av industri och transporter.

För byggsektorn behöver vi också använda det vi redan har bättre. Att renovera och bygga om befintliga byggnader kan många gånger ge lägre klimat- och resursbelastning än att riva och bygga nytt. Energieffektivisering, klimatsmarta material, cirkulärt byggande och återbruk behöver därför bli enklare och mer lönsamt.

Fråga 2: Vilka politiska beslut krävs för att öka återbruk av byggmaterial i stor skala?

Socialdemokraterna

Vi vill minska byggsektorns klimatpåverkan. Ett viktigt bidrag är att öka andelen återbruk av byggmaterial. Men återbrukade produkter används inte i någon större omfattning då marknaden är liten. En av de faktorer som bromsar handeln är att återbrukat byggmaterial oftare är dyrare än att köpa nytt och att det är svårt att kvalitetssäkra återbrukat material. Fler företag och kommuner har tagit initiativ för att införa cirkulära arbets- och byggmetoder för att kunna återbruka hela eller delar av byggnader. Det är positivt, men Sverige behöver gå tydligare i den riktningen. Vi behöver se över förutsättningarna för att sänka bygg- och fastighetssektorns klimatavtryck.

Sverigedemokraterna

Teknisk utveckling är grundläggande.

Moderaterna

Lösningen är att avveckla de regler och skatter som i dag aktivt motverkar återbruk och cirkulära lösningar så att det faktiskt lönar sig ekonomiskt att bygga hållbart. Genom förenklade och mer flexibla regelverk kan återbruk bli lönsamt i större omfattning.

Vänsterpartiet

• Inför ett grönt rotavdrag som stimulerar cirkulära lösningar vid renovering och ombyggnad.
• Inför ekonomiska incitament som främjar ökad efterfrågan på återvinningsmaterial i nya produkter.

Centerpartiet

I dagsläget återbrukas byggmaterial i alltför låg utsträckning. För att öka återbruket i stor skala måste vi göra cirkulär ekonomi till norm. När det gäller byggandet kan det bland annat handla om att göra förtydliganden i plan- och bygglagen gällande återbruk av byggmaterial. Vi behöver också använda den offentliga upphandlingens kraft för att skapa en marknad för återbrukat material. Samtidigt behöver vi se över de övriga lagar och regelverk som idag oavsiktligt hindrar att fullt dugligt material kan återanvändas, så att avfall kan bli en resurs.

Kristdemokraterna

Vi vill se en ökad cirkularitet av byggmaterial. Det finns för mycket osäkerhet idag när det gäller gränsdragningen ”avfall” och ”produkt”. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att i samarbete med byggsektorn mejsla fram tydligare definitioner i syfte att underlätta återbruket. Material får inte klassas som avfall i onödan.

Miljöpartiet

Vi vill se ett nationellt mål för att öka återbruk vid byggnation samt krav på minskade avfallsmängder vid nybyggnation. Att göra det lönsamt att återbruka är nödvändigt för en snabb utveckling och bred uppslutning. Vi vill se en utredning om möjligheterna att minska kostnaderna för cirkulärt byggande, till exempel om återbruk kan gynnas genom bredare producentansvar.

Vi vill utreda ekonomiska styrmedel som styr mot en högre grad av återanvändning av byggmaterial. Här bör inkluderas en översyn av skattesystemet för hur cirkulära återbrukade material gynnas framför nytillverkade. Att minska eller slopa mervärdesskatten för återbrukat byggmaterial kan vara ett kostnadseffektivt sätt att stötta återbruk och återvinning.

Liberalerna

Vi behöver göra det enklare och mer lönsamt att välja återbruk framför nytt genom bättre information om tillgängliga material, gemensamma digitala standarder och tydligare regler för kvalitet, ansvar och garantier. Staten bör också använda offentlig upphandling för att skapa efterfrågan och se över ekonomiska hinder, exempelvis momsreglerna för återbrukade byggvaror.

Fråga 3: Hur kan staten underlätta för att öka takten i arbetet med klimatanpassning?

Socialdemokraterna

Tyvärr har vi denna mandatperiod sett minskade anslag till klimatanpassning. Det har bland annat lett till att två tredjedelar av de som arbetat med klimatanpassning på Länsstyrelserna har fått sluta och att påbörjade projekt har lagts ned. Vi får inte stå oförberedda när Sverige drabbas av vattenbrist, skogsbränder eller ännu ett skyfall. Vi har därför presenterat en rad åtgärder för klimatanpassning, bland annat:

• Nationella säkerhetsrådet ska bedöma klimateffekternas säkerhetsrisker för Sverige. Det ska inte råda några tvivel om vilka konsekvenser det förändrade klimatet kan ha för Sveriges säkerhet, till exempel hur försvaret och krisberedskapen påverkas om tillgången till mat, vatten och fungerande kommunikationer försämras av extremväder. Rådet ska granska riskerna både lokalt och regionalt, på kort och lång sikt.
• Klimatanpassning inkluderas i det klimatpolitiska ramverket. Det ger frågan en tydligare plats i Sveriges klimatarbete och innebär att insatserna löpande utvärderas av Klimatpolitiska rådet.
• Regeringens handlingsplan för klimatanpassning görs om. Handlingsplanen behöver uppdateras med tydligare mål och konkreta åtgärder – Socialdemokraterna menar att den nuvarande planen är för otydlig och inte ger tillräcklig vägledning för arbetet.
• Utred hur hemförsäkringar kan klimatsäkras. Den som redan bor i ett riskutsatt område ska även framöver ha råd med hemförsäkring. Flera europeiska länder har redan infört fungerande försäkringssystem där bolagen gått samman för att hantera stigande kostnader av extremväder. En utredning ska se över möjligheterna att införa liknande system i Sverige, exempelvis genom att ställa krav på försäkringsbolagen.

Sverigedemokraterna

Klimatanpassningsarbetet har utvecklats kraftigt de senaste åren såväl från stat, kommun som i privat sektor. Jag ser framför mig att vi kommer se ett mer tydligt resultat framöver.

Moderaterna

Huvudansvaret för klimatanpassning ligger hos fastighetsägare och kommuner, eftersom de äger lejonparten av marken, men staten har ett ansvar för att sätta rätt regelverk och undanröja hinder. Klimatanpassningsarbetet får inte bromsas in av krångel eller olika krav mellan kommuner.

Vänsterpartiet

Staten behöver ta ett ökat ansvar. Det krävs ökad statlig finansiering till kommuner och regioner, tydligare ansvarsfördelning mellan berörda aktörer och bättre tillgång till planeringsunderlag. Staten behöver även stärka samordningen och ställa högre krav på att klimatrisker beaktas i byggande och samhällsplanering. Vi vill generellt öka det statliga stödet till kommuners och regioners klimatanpassning, och även införa ett särskilt statligt stöd för kommunernas VA-investeringar för att stärka klimatanpassning vid extremväder. Vänsterpartiet har även föreslagit satsningen Klimatanpassade och gröna städer för att finansiera en god bebyggd miljö bättre rustad för ett förändrat klimat.

Centerpartiet

För att öka takten i klimatanpassningen måste staten ta ett tydligare ledarskap. Det innebär att vi måste säkra en långsiktig finansiering för åtgärder mot exempelvis skred och översvämningar, och samtidigt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. Klimatanpassning måste också bli en självklar del i all relevant lagstiftning och samhällsplanering, från plan- och bygglagen till vår infrastruktur.

Kristdemokraterna

Om vi ska peka ut det allra viktigaste verktyget är det fortsatt fokus på grön omställning av samhället, med en fossilfri elproduktion som möjliggör storskalig elektrifiering av fordonsflottan och den tunga tillverkningsindustrin. Elproduktionen måste skalas upp med en energimix där den planerbara baskraften utgör en tillräckligt stor andel av den totala elproduktionen. Ett annat viktigt område är att vi måste ha snabbare och framför allt mer förutsägbara tillståndsprocesser.

Miljöpartiet

Det behövs en nationell plan för riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå, där statligt finansieringsstöd är särskilt motiverat. Klimatanpassningsmedel till länsstyrelserna ska återföras och förstärkas.

Att klimatanpassa den bebyggda miljön handlar främst om förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader samt skydd mot översvämningar. Kommuner behöver kartlägga klimatrelaterade risker för att kunna prioritera var åtgärder behövs och därefter utföra dem.

Liberalerna

Staten behöver ge kommuner, fastighetsägare och företag tydliga och långsiktiga spelregler för klimatanpassning och undanröja hinder som gör nödvändiga åtgärder onödigt långsamma eller dyra. Det behövs också bättre kunskapsunderlag, tydligare ansvar mellan stat och kommun och prioritering av förebyggande åtgärder där riskerna för exempelvis översvämningar, ras och skred är störst.

Staten bör också underlätta kostnadseffektiva åtgärder som dagvattenlösningar, våtmarker, träd, gröna tak och andra naturbaserade lösningar där de ger bäst effekt.

Om undersökningen

Inför riksdagsvalet 2026 har SGBC skickat tre frågor till samtliga riksdagspartier, via partiernas miljö- och klimatpolitiska företrädare och/eller via partierna centralt. Syftet är att ge SGBC:s medlemmar och andra aktörer inom samhällsbyggnadssektorn en samlad bild av hur partierna ser på klimatpolitiska frågor med koppling till bygg- och fastighetssektorn.

Samtliga av riksdagens åtta partier har besvarat SGBC:s enkät. SGBC tar ingen partipolitisk ställning och partiernas svar redovisas i storleksordning. Samtliga av riksdagens åtta partier har svarat på enkäten.