För att nå Sveriges klimatmål och samtidigt främja en hållbar byggd miljö ser vi ett ökat behov av ombyggnadsprojekt. Allt fler aktörer vill att även dessa uppfyller de höga hållbarhetskrav som certifieringarna ställer. SGBC har därför utvecklat ombyggnadsmanualer både för NollCO2 och Miljöbyggnad. Tre projekt som visar hur återbruk, höga klimatambitioner och samverkan kan forma framtidens hållbara byggnader är Signalhuset, Kvarteret Vasen 3 och Mälardalens universitet (S-huset). Här berättar projektgrupperna om sina erfarenheter.
Signalhuset, AMF Fastigheter
AMF:s kontorsfastighet Signalhuset i Marievik vid Liljeholmskajen byggs om och projektet har som ambition att klara en NollCO2-certifiering för ombyggnad. André Persson, NollCO2-samordnare i projektet och klimatspecialist på Carbon Metrics, säger att ombyggnadsprojekt erfordrar ett motsatt sätt att tänka på i projektgruppen i jämförelse med nybyggnadsprojekt.
”Det vanliga receptet för att minska klimatpåverkan går inte att följa eftersom stommen och grunden står kvar. I nybyggnadsprojekt är det där den största klimatpåverkan finns, men även den största möjligheten till reduktion av klimatpåverkan. Det ställer hårda krav på byggdelar och material som normalt inte prioriteras i samma grad vid en nyproduktion”, säger André.
Byggdelar som visats ha betydande klimatpåverkan vid ombyggnationen av Signalhuset är bland annat installationer och ytskikt. Förändringar i dessa byggdelar påverkar också en del av värdekedjan som normalt inte berörs i samma utsträckning, bland annat fastighetsägarens driftrutiner eller en eventuell kravställning vid hyresgästanpassningar.
“För ombyggnadsprojekt är det viktigt att i tidigt skede sätta prioriteringar kring hur man vill arbeta med återbruk i projektet, annars riskerar omfattningen av arbetet att växa okontrollerat. Om målet är att återbruk ska vara ett sätt att minska klimatpåverkan i byggnaden behöver detta planeras och kommuniceras tydligt för att få till en lyckad återbruksprocess. Lärdomar från projektet kommer även kunna användas i nybyggnadsprojekt framöver”, säger André.
Kvarteret Vasen 3, Skanska
Skanska omvandlar tillsammans med Micasa Fastigheter just nu fastigheten Kv Vasen 3 i Vasastan från vård- och omsorgsboende till seniorbostäder. Ombyggnadsprojektet har som målsättning att återbruka så mycket som möjligt.
Fredrik Wilson, projektchef på Skanska Sverige har mer än 25 års erfarenhet inom återbruk, berättar hur de tacklade några av de logistiska utmaningarna för att uppnå de ambitiösa målen. Inledningsvis skaffade projektet en egen hubb för förvaring av byggdelar under projektets gång. De sökte återbrukat material även hos andra fastighetsägare, vilket öppnade ett bredare nätverk inför kommande projekt. Vid inköp prioriterades befintligt material, följt av återbrukat, miljöförbättrande och i sista hand nytt.
Fredrik ser en markant ökning i antalet ombyggnadsprojekt. Han menar att ombyggnation länge haft lägre status än nybyggnation. Nu har det dock skett ett skifte, och ombyggnad har blivit en tydligare och mer integrerad del av företagens strategier.
“Det handlar om en mental förflyttning, inte bara i projekten utan också hos brukare”
Ulrika Åhs Sivertsen, klimat- och hållbarhetschef på region, Skanska Sverige, berättar att projektets framgång grundar sig i en enig projektgrupp. Om arbetet upplevs som ett hinder för produktionspersonalen blir förflyttningen mot återbruk svårare. Projektets kultur präglas nu av en vilja att testa nya lösningar. Till exempel var drivande i att ta fram en saneringsmetod då byggnadens fönsterkitt visade sig innehålla asbest.
Mälardalens universitet (S-Huset), Hemsö
S-huset vid Mälardalens universitet i Västerås genomgår en omvandling från undervisningslokaler till kontorslokaler. Fastigheten ägs av Hemsö och NCC är entreprenörer.
”Vår ambition har varit att hitta lösningar som minskar klimatpåverkan samtidigt som vi förbättrar byggnadens inomhuskomfort och energieffektivitet. Genom att återbruka och bevara material där det är möjligt, kan vi både spara resurser och minska koldioxidutsläpp”, säger Mehri Mir, hållbarhetsstrateg, Hemsö.
Detta återspeglas i beslutet att byta ut glaskassetterna i fönstren i stället för hela fönstren. Åtgärden förbättrar U-värdet, vilket leder till bättre energieffektivitet och bidrar samtidigt till att uppnå projektets återbruksmål.
Projektet ska certifieras enligt Miljöbyggnad Ombyggnad 4.0 och höga krav har ställts på hållbarhet genom hela processen. Att arbeta med återbruk innebär ofta en mer komplex och tidskrävande projektering, men skapar också nya möjligheter för innovation och samarbete.