Tolkningar och förtydliganden NollCO2

På denna sida finns tolkningar och förtydliganden avseende hur de tekniska manualerna ska tolkas. De tolkningar och förtydliganden som publiceras här gäller tillsammans med manualer och projektspecifika svar vid certifiering.

Medlemmarna i NollCO2:s tekniska råd anlitas utifrån sin sakkunskap och erfarenhet inom branschen och specifikt inom NollCO2.

Tolkningar och förtydliganden från manual 1.0 är inarbetade i manual 1.1 och tolkningar och förtydligande från manual 1.1 är inarbetade i manual 1.2.

För NollCO2 1.2

Certifiering

Allmänna frågor för NollCO2 1.2

1. Tilläggscertifiering

2. Lagkrav kemi, virke och trävaror

3. Byggdelar A1-A3 (uppd. 2024-02-02)

Ind3-01 Återbruk av platta
2023-10-31 (Gäller samtliga registreringar under 1.x, oavsett registreringsdatum.)
 Vid återbruk av grundplatta antas denna byggdel ha noll (0) klimatpåverkan för tillverkning i A1-A3.

Ind3-02 Gränsvärdet för A1-A3
2023-10-31 (Gäller samtliga registreringar under 1.x, oavsett registreringsdatum.)
 Gränsvärdet innebär 30% reduktion av klimatpåverkan för ljus BTA relativt projektets specifika baseline. I mörk BTA ingår även BSAB 15.

Ind3-03 Verifiering
2023-10-31 (Gäller samtliga registreringar under 1.x, oavsett registreringsdatum.)
Om hyresgästanpassningar ej är gjorda för en mindre andel av byggnadens yta, kan konservativa antaganden användas för denna del vid verifieringstillfället.

Ind3-04 Täckningsgrad:
2024-02-02
NollCO2 använder sig inte av benämningen täckningsgrad. Vid redovisning av klimatpåverkan för ett NollCO2-projekt ska i stort sett alla byggdelar med, se specificering i manualen. Se även prioordning för klimatdata enligt NollCO2:s metodik.

4. Byggproduktion A4-A5 (uppd. 2023-10-31)

Ind4-01 Vilken systemgräns gäller för A5.3 Energi?
2023-10-31 (Gäller samtliga registreringar under 1.x, oavsett registreringsdatum.)
Den systemgräns som gäller i NollCO2 är den yttre fysiska systemgränsen, det vill säga byggnadens yttre gräns mot omgivningen. I A5.3 innebär det således att energianvändningen för aktiviteter, som exempelvis markarbeten och schaktning, inom byggnadens fasadliv ska räknas med.

5. Användning av byggnad B1-B5

6. Byggnadens energianvändning B6

7. Vattenanvändning B7

8. Slutskede C1-C4

9. Nettonoll balans (uppd. 2023-11-24)

Ind9-01 Beräkning av koldioxidupptag för klimatåtgärd Köp av svenska certifikat för ”Continous Cover Forestry” (CCF)

2023-11-24 (Gäller samtliga registreringar under 1.1 och 1.2, oavsett registreringsdatum.)

Rättelse: Med default värden blir koldioxidupptaget per kg produkt från atmosfären SCO2 = 1,64 kgCO2 /kg, ej 1,83. Se sida 63 i manual 1.1 samt rättad artikel ”NollCO2 Climate Action CCF 231012”.

För NollCO2 1.1

Certifiering

Allmänna frågor för NollCO2 1.1 (uppd. 2023-05-17)

Allm-01 Uppdatering av baseline
2023-05-17
Baselineberäkningen kan behöva uppdateras vid inlämning av preliminär certifiering och/eller verifiering om större förändringar i indata skett.

1. Tilläggscertifiering

2. Lagkrav kemi, virke och trävaror

3. Byggdelar A1-A3 (uppd. 2023-05-17)

Ind3-01 Trädgårdsanläggningar
2023-01-17
Trädgårdsanläggning på takterrasser eller på balkonger ingår inte i A1-A3 om de inte utgör en integrerad del av byggnaden. Det innebär att bevattning och trädgårdsanläggningar på balkonger och terrass inte heller ingår i B7. Texten i Ramverket 1.0 ”Bevattning av trädgårdsanläggningar på balkong och terrass ingår” utgår därmed.

Ind3-02 Godkända EPDer
2023-02-27
EPDer är godkända att användas i NollCO2 om de är framtagna enligt SS-EN 15804:2012+A2:2019 eller SS-EN 15804:2012+A1:2013.

Ind-03 Giltig EPD
2023-05-17
Vid verifiering ska en EPD vara giltig vid inköpstillfället.

4. Byggproduktion A4-A5

5. Användning av byggnad B1-B5

6. Byggnadens energianvändning B6

7. Vattenanvändning B7

8. Slutskede C1-C4

9. Nettonoll balans (uppd. 2023-01-17)

Ind9-01 Fördelning mellan företag av klimatåtgärder
2023-01-17
Om en byggnad ägs av flera företag är det upp till ägarna att avgöra hur de vill fördela klimatåtgärderna. Ägarna måste dock informera SGBC om hur fördelningen av klimatåtgärder ser ut.

För NollCO2 1.0

Certifiering

Allmänna frågor för NollCO2 (uppd. 2022-06-20)

Allm-01 Genomgått baskurs
2020-10-06
För att kunna skicka in redovisande bevisning för preliminär certifiering, verifiering och/eller återrapportering krävs att den som hanterar bevisningen och skickar in ansökan måste ha genomgått baskursen i NollCO2. Det finns däremot inga krav på utbildning för den som registrerar ett projekt för NollCO2.

Allm-02 Generiska klimatdata
2021-05-31
Använd generisk klimatdata i prioordning:
1. Boverkets data (ej konservativa)
2. Finska klimatdatabasen (ej konservativa)
3. Trafikverkets klimatdata enligt klimatkalkyl
4. Ökobau.dat’s generiska data från ThinkStep
5. Bransch-EPD
6. Klimatdataberäkning utifrån BVD och generisk data i prioordning 1-3

Allm-03 Lagerhyllor i NollCO2-projekt
2021-09-22
Lagerhyllor kategoriseras som BSAB 46 Rumskompletteringar. I NollCO2 manual 1.0 ingår inte BSAB 46 Rumskompletteringar och därför ingår inte redovisning av lagerhyllor för projekt som registrerats med NollCO2 manual 1.0.

Allm-04 Dotter-EPD:er och projekt-EPD:er
2022-06-20
SGBC accepterar utöver, av EPD programoperatörer publicerade EPDer enligt EN 15804, även projektspecifika EPDer om nedanstående krav uppfylls:
Projektspecifik EPD godkänns om den baseras på en publicerad EPD där både EPD och projektspecifik EPD tagits fram med samma eller senare version av ett EPD verktyg, där både verktyget och dess LCA data har tredjepartsgranskats. Vilka EPD verktyg som är godkända av EPD programoperatör går att hitta på respektive EPD programoperatörs webbplats.

1. Tilläggscertifiering

2. Lagkrav kemi, virke och trävaror

3. Byggdelar A1-A3 (uppd. 2022-06-14)

Ind3-01 Klimatpåverkan av återbrukat material
2021-09-22
Återbrukade byggvaruprodukter anses i NollCO2 ha noll (0) klimatpåverkan för tillverkning i A1-A3. För närvarande saknas generiska klimatdata för rekonditionering och därför sätts även denna del till noll (0) i A1-A3. Transporter av återbrukade byggvaruprodukter (A4) beräknas enligt samma tillvägagångsätt som transporter av nyproducerade byggvaruprodukter där transportavstånd och transportsätt anges i NollCO2:s redovisningsverktyg. Transportavstånd för återbrukade byggvaruprodukter sätts som avståndet från den plats där byggvaruprodukten monterats ned eller om byggvaruprodukten rekonditionerats, från den platsen där rekonditionering skett.

Ind3-02 Definition av mörk och ljus BTA 
2022-06-14
Mörk och ljus BTA
Ljus BTA : Den sammanlagda arean av bottenplatta (där utrymmen under mark saknas), källarbjälklag (där utrymmen under mark finns och gränsar till utrymmen ovan mark) och mellanbjälklag ovanför marknivå. I klimatpåverkan av ljus BTA ingår klimatpåverkan av alla byggdelar ovanför marknivå (ovanför bottenplatta alternativt källarbjälklag).

Mörk BTA: Mörk BTA är total BTA minus ljus BTA. I klimatpåverkan av mörk BTA ingår klimat[1]påverkan av fundament, stag, sockel, pålning, förankringar, bottenplatta och av övriga byggdelar i utrymmen under marknivå.

4. Byggproduktion A4-A5 (uppd. 2021-09-22)

Ind4-01 Klimatpåverkan av återbrukat material
2021-09-22
Återbrukade byggvaruprodukter anses i NollCO2 ha noll (0) klimatpåverkan för tillverkning i A1-A3. För närvarande saknas generiska klimatdata för rekonditionering och därför sätts även denna del till noll (0) i A1-A3. Transporter av återbrukade byggvaruprodukter (A4) beräknas enligt samma tillvägagångsätt som transporter av nyproducerade byggvaruprodukter där transportavstånd och transportsätt anges i NollCO2:s redovisningsverktyg. Transportavstånd för återbrukade byggvaruprodukter sätts som avståndet från den plats där byggvaruprodukten monterats ned eller om byggvaruprodukten rekonditionerats, från den platsen där rekonditionering skett.

5. Användning av byggnad B1-B5

6. Byggnadens energianvändning B6 (uppd. 2021-09-22)

Ind6-02 Normaliserad data för energianvändning
2021-09-22
För byggnad i drift ska klimatpåverkan av energianvändning beräknas för normaliserad uppmätt data. Detta inkluderar verifiering av ny byggnad när denna är tagen i drift.

7. Vattenanvändning B7

8. Slutskede C1-C4

9. Nettonoll balans (uppd. 2022-06-14)

Ind9-01 Tidpunkt för slutförd energieffektivisering
2021-05-31
Energieffektivisering i befintliga byggnader ska vara påbörjad och bevis för detta inlämnade vid NollCO2 verifiering. Energieffektiviseringen ska vara avslutad och effektivisering uppnådd och bevis för detta inlämnade vid första återrapporteringen av NollCO2 certifiering.

Ind9-02 Tidpunkt för köp av klimatkrediter
2021-05-31
Klimatkrediter ska vara köpta och bevis för detta inlämnade vid NollCO2 verifiering.

Ind9-03 Tidpunkt för driftsatt förnybar elinstallation
2021-05-31
Förnybar nätansluten elproduktion ska vara i drift och bevis för detta inlämnade vid NollCO2 verifiering. SGBC för loggbok över installationer och av produktionen utnyttjad del som klimatåtgärd.

Ind9-04 PPA-avtal för förnybar el som klimatåtgärd
2021-05-31
SGBC kan i dagsläget inte godkänna PPA -avtal som klimatåtgärd då den inte kan sägas vara initieras och finansierad av NollCO2 projektet, dvs den skulle skett även utan NollCO2 projektet och ger därför inte den additionalitet som krävs för en klimatåtgärd i NollCO2.

Ind9-05 Andel producerad förnybar el som kan åberopas som klimatåtgärd
2021-05-31
NollCO2-projekt får använda all initierad och finansierad RES-E som klimatåtgärd. Det byggbolag eller den fastighetsägare som står bakom projektet kan vara finansiär likväl som det certifierande projektet.

Ind9-06 Energieffektivisering i befintliga byggnader; kravnivå
2021-09-22
NollCO2 har anpassat kravet på klimatåtgärden “Energieffektivisering i befintlig byggnaden” enligt kraven på energieffektivisering av befintlig byggnad för målet “Begränsning av klimatförändringar” och den ekonomiska verksamheten “Bygg- och fastighetssektorn” i EU taxonomin.
Anpassningen innebär en kravsänkning och för klimatåtgärden är nu kravet att antingen:
Alternativ 1: Byggnadens energiprestanda i primärenergital enligt definition i BBR har förbättrats med minst 30 % jämfört med ett referensår där:

  • alla energieffektiviseringsåtgärder för att nå kravställd energiprestanda har genomförts vid certifiering. De energibesparande åtgärderna som åberopas är sådana som förbättrar byggnadens energibehov eller effektiviserar de tekniska systemen som finns i byggnaden. Åtgärder med installation av förnybar energi eller nyttjande av spill- eller processvärme kan inte åberopas
  • beräkning av energiprestandan för byggnaden vid certifiering baseras på beräknad eller uppmätt och verifierad energianvändning
  • byggnaden bibehåller energiprestandan under tiden för återrapportering, vilket verifieras med uppmätt energianvändning

ELLER

Alternativ 2: Byggnadens energiprestanda vid certifieringstillfället motsvarar minst energiklass C enligt Boverkets klassning av byggnadens energiprestanda där:

  • eventuella energieffektiviseringsåtgärder för att nå kravställd energiprestanda har genomförts vid certifiering
  • beräkning av energiprestandan för byggnaden vid certifiering baseras på uppmätt och verifierad energianvändning, eventuellt med beräknad energianvändning om energieffektiviseringsåtgärder genomförs men mätning och uppföljning inte har påbörjats eller inte har avslutats vid certifieringstillfället
  • byggnaden bibehåller energiprestandan under tiden för återrapportering, vilket verifieras med uppmätt energianvändning

Ind9-07 Normaliserad data för energianvändning
2021-09-22
För byggnad i drift ska klimatpåverkan av energianvändning beräknas för normaliserad uppmätt data. Detta inkluderar verifiering av ny byggnad när denna är tagen i drift.

Ind9-08 Principer för klimatåtgärder
2021-09-22
Klimatåtgärder ska följa samma principer som gäller för klimatkompensation i NollCO2 och som beskrivs i dokumentet “NollCO2 Nybyggnad 1.0 Ramverk”.

Ind9-09 Solcellspark on demand
2022-06-14
För investering i solcellspark krävs en avsiktsförklaring eller liknande som visar att installation av den avtalade kapaciteten görs ”on demand”, dvs att installationen inte hade gjorts utan avtalet med byggherre/ entreprenör/ fastighetsägare som står bakom NollCO2-projektet