Från “Luleås nya entré” till den gröna industriella revolutionen och den pågående inflyttningen i norra Sverige, vi pratade med Diös hållbarhetschef om företagets vision för samhällsutvecklingen i norr.
Johanna Olofsson är energiingenjör i grunden och har arbetat med hållbarhetsfrågor hos Diös Fastigheter sedan 2014. Företaget äger och utvecklar kommersiella fastigheter och bostäder med särskilt fokus på tillväxtstäder i norr, från Borlänge till Luleå, med huvudkontor i Östersund och ett bestånd av 336 fastigheter totalt.
“Vi upplever – och inte minst under pandemin – ett ökat intresse för norra Sverige med Skellefteå i spetsen”, säger Olofsson. “Att fler vill ta del av vår heta marknad visar sig både i den investeringsboom som pågår, företagsetableringar, inflyttningsgrad och konkurrens.”
Varför ökar intresset för norra Sverige?
“Det investeras väldigt mycket i norra Sverige, inte minst längs Norrlandskusten – Luleå, Umeå och särskilt Skellefteå. Initiativ och investeringar i fossilfritt stål och Northvolts batterifabrik ger ringar på vattnet – det skapas unika förutsättningar för tillväxt genom bland annat inflyttning för att möta efterfrågan på arbetskraft. Fler arbetstillfällen i fler branscher, mer bostäder genom utveckling och nyproduktion, fler kringverksamheter som etablerar sig och fler företag i expansion.”
Diös projekterar just nu för Västra stranden i Luleå där man tar första spadtagen i utvecklingen av vad som kallas “Luleås nya gröna entré”. Vad som tidigare varit en grusad parkeringsyta fylls med liv och rörelse och får ett helt annat värde, berättar hon. Projektet ska certifieras enligt BREEAM-SE och kommer bestå av kontor, bostäder och kommersiella lokaler för urban service. I det nya kvarteret blir exempelvis Försäkringskassan hyresgäster.
Vad satsar ni särskilt på i projektet Västra stranden?
“Vi försöker att se helheten och skapa värde för platsen, våra hyresgäster och Luleå som stad. Det här området är idag en parkeringsplats och med det helt nya innehållet gör vi en omfattande mobilitetslösning där vi erbjuder bil- och cykelpooler och laddstolpar för att komplettera traditionella parkeringslösningar. Vi ställer alltid höga energikrav på våra nyproduktionsprojekt som ska ligga minst 20 procent under BBR-kraven, vilket Västra Stranden kommer att uppfylla.
“Utöver det jobbar vi med BREEAM-SE och gör klimatberäkningar i tidigt skede. En viktig aspekt är också de facto att platsen blir ett levande kvarter som i sin tur ger ett ökat flöde av människor för tillväxt och en ökad trygghet.”
Varför har ni valt att certifiera med just BREEAM-SE och BREEAM In-Use?
“Vi tycker att BREEAM är heltäckande. Det lyfter fler aspekter än bara de fyra väggarna på fastigheten.
“Inget av våra projekt är det andra likt: hotell, bostäder, kontor. Det finns olika förutsättningar och då tycker vi att BREEAM är bra att kunna använda. Det är relativt flexibelt och vi uppfyller olika kriterier i olika projekt utifrån vad som skapar värde just där.”
Diös har sedan 2015 ett avtal med Jämtkraft om 100 procent förnybar el. Hur har ni tänkt kring det?
“Köpt el har en stor miljö- och klimatpåverkan. På vår marknad finns det väldigt god tillgång till förnybar el, så det känns viktigt att kunna visa att vi väljer det. Det är också ett sätt att visa våra leverantörer att det är viktigt för oss.
“Och allt det här hänger ihop: Jag är övertygad om att en stor anledning till de enorma industriella investeringarna som sker just nu är tillgången på el och även specifikt grön el här uppe.”
Varför är hållbarhet en central del av Diös arbete?
“Vår affärsmodell bygger på hållbara investeringar för framtiden. Medvetenheten om hur vi påverkar har ökat och vi ser hur viktiga dessa frågor är för oss som människor, våra medarbetare och vår affärsverksamhet.
“Vi har också helt andra krav på oss idag. Det finns ett stort intresse från finansieringssidan och vi får många frågor om vad vi har för tillgångar, om våra fastigheter, vad de uppfyller för kriterier och hur vi kan utveckla dessa. Det handlar om klimatpåverkan, klimatanpassning och energiprestanda – och frågorna är mer detaljerade än de varit tidigare.”
Är hållbarhet viktigt även för hyresgästerna?
“Att göra skillnad genom en grön omställning är ett arbete vi behöver göra tillsammans. På Västra Stranden i Luleå blir det ett grönt hyresavtal för Försäkringskassan till exempel. Hyresgästerna är mer intresserade idag och vi ser större efterfrågan på just gröna hyresavtal. Det gröna hyresavtalet är ett sätt för oss att tillsammans med våra hyresgäster utvecklas och hitta nya mer hållbara lösningar.”
Varför tror du man ser intresse för så kallade 15-minutersstäder nu?
“Det är just det som är unikt med våra städer här uppe — att man har allt man behöver nära. Jag kan promenera till förskolan, jobbet och stadens service och har dessutom nära till rekreationsområden, natur och friluftsliv. Och i kombination med att arbetsmarknaden utvecklas och fler företag både expanderar och etablerar sig blir vår marknad het ur fler aspekter. Tillgänglighet och närhet har ju blivit särskilt attraktivt under pandemin. Kanske har man omvärderat vissa saker när man varit hemma mycket.
“Sedan har det öppnats upp nya jobbmöjligheter i och med att man kan jobba på distans. Co-working-utrymmen har till exempel växt jättemycket här uppe. Särskilt i orter som Åre. Man stannar längre än tidigare och blandar skidåkning eller friluftsliv med kvalitativt jobb.”
Vad är nästa steg i Diös hållbarhetsarbete?
“Vi kommer till exempel lägga stort fokus på klimatpåverkan från byggprojekten. Vi kommer lyfta in klimatberäkningar i projekt som Västra stranden: Hur kan vi basera beslut på dessa beräkningar, sätta upp målnivåer och så vidare. Och hur ska vi utveckla våra processer för vad vi ska göra själva och vad våra samarbetspartners ska göra. Det blir ju också spännande att se hur återbruksmarknaden utvecklas och vad som händer med regelverk och standarder på EU-nivå.”