SGBC:s vd Lotta Werner Flyborg uppmanar till större politiskt engagemang för klimatanpassningen i en debattartikel som publicerades i tidningen Dagens Samhälle den 16 augusti.
Vatten, jord och stenar forsar genom Åre by. Runt om i landet stänger man viktiga vägar och färjelinjer. I Hudiksvall spårar ett tåg ur när banvallen rasat. Hos våra grannar i Norge evakueras tusentals människor efter stora jordskred. Rapporterna om förstörelse och trafikstörningar avlöser varandra.
De skyfall och farligt höga vattenmängder som präglat denna blöta augustimånad är en tydlig påminnelse om att klimatförändringarnas effekter redan nu får stora konsekvenser för enskilda hushåll, företag och kommuner – och därmed även för försäkringsbolagen.
Extremväder heter det, men som den senaste IPCC-rapporten visar har vi hittills bara sett en bråkdel av klimatförändringarnas effekter. Sveriges nederbörd blir alltmer extrem och har redan ökat med 15 procent på bara några decennier, enligt SMHI.
Det går inte längre att förklara bort den förstörelse som skyfallen orsakar med ord som ”naturkatastrof” eller ”oväntat” väderfenomen, när det snarare handlar om återkommande skyfall. Och som debatten ser ut i dag är det ovisst hur länge till försäkringsbolagen kommer att bevilja ersättning för väderrelaterade skador.
Hur ska den svenska samhällsbyggnadsbranschen bidra till att vända detta? Viljan att förändra är stark bland många av sektorns nyckelaktörer. Vi på SGBC ser att många av våra medlemmar arbetar hårt med att klimatanpassa både ny och befintlig byggnation. Vi vet att forskningen, verktygen och kompetensen finns för att vidta nödvändiga åtgärder, men vi ser också att utvecklingen går snabbare på andra håll i världen.
I Sverige saknas det handlingskraft från beslutsfattare. Om den senaste tidens skyfall lärt oss något, så är det att anpassningen till klimatförändringarna måste ske nu. Detta är högsta prioritet i EU och bör vara så även för Sverige. Våra städer behöver bli mer motståndskraftiga och hållbara. För att möjliggöra detta krävs bättre incitament för att framtidssäkra all nybyggnation och framför allt den befintliga bebyggelsen.
Morgondagens klimat kräver att byggnationen har högre resiliens, alltså högre motståndskraft mot förändring, vilket måste inarbetas i projektens detaljplaner och projektering redan i dag. Det finns också en oro för att det vikande konjunkturläget ska påverka efterfrågan och investeringsviljan, så att man försöker bygga och renovera billigare på bekostnad av att trygga hållbar omställning i bebyggelsen.
Politiken behöver hjälpa till att driva på utvecklingen mot en mer effektiv energi- och resursanvändning, annars kommer vi inte att ha rätt förutsättningar för att klara utmaningen. En ny klimatanpassningsstrategi väntas under 2023, men det räcker inte. Det går för långsamt.
Trots varningar, rapporter och befintliga verktyg, var motståndskraften minst sagt bristfällig när sommarens skyfall lämnade många fastighetsägare och kommuner handfallna runt om i landet. Så ska det inte behöva vara. Vi kräver att regeringen tar sitt ansvar för klimatanpassning på allvar. Om vi ska klara att framtidssäkra vår byggnation krävs tydligare incitament, högre krav samt större politisk vilja – nu.
Denna debattartikel publicerades först i tidningen Dagens Samhälle. Du hittar artikeln här.