För att driva klimatomställningen i byggsektorn behövs mer än minimikrav. Det menar Martin Erlandsson, Senior sustainability expert, BIMobject. I denna intervju berättar han varför han ser att certifieringssystemet NollCO2 är ett nödvändigt verktyg för att minska klimatpåverkan, höja ambitionsnivån och bana väg för framtida lagstiftning.
Hur långt har Sverige kommit när det gäller klimatkrav på byggnader?
“Sverige har varit tidigt ute med krav på beräkningar av byggnadens livscykel-GWP i olika miljöcertifieringssystem och där är NollCO2 det mest progressiva.
“Sedan 2022 krävs att alla nybyggnader ska klimatdeklareras 2028 och från 2030 kommer alla länder i EU vara tvungna att införa gränsvärden för byggnadernas klimatpåverkan. Detta för att vi ska nå våra klimatpolitiska mål.”
Behövs NollCO2 när gränsvärden blir lagkrav?
“Vi vet ännu inte hur ambitiösa dessa gränsvärden kommer att vara, men man kan med säkerhet utgå från att de snarare klipper svansen än att driva utvecklingen till nästa nivå.
“I praktiken betyder detta att vi även med denna lagstiftning behöver miljöcertifieringssystem för att visa att det går att minska klimatpåverkan till ett minimum och vilka som är bäst i klassen. NollCO2 kommer på så sätt att visa vägen för vad alla efter några år måste uppfylla, men då som ett lagkrav.”
Vilken roll spelar NollCO2 i klimatomställningen?
“Genom att jobba med NollCO2 bidrar du som föregångare med att visa att det går att minska klimatpåverkan samtidigt som byggnadsvärdet ökar, vilket tar oss närmare en mer hållbar framtid!”