Vi pratar med Filip Larsson, samordnare i flera certifieringssystem och kursledare i SGBC:s kurs Certifierad NollCO2-samordnare, om vilka fördelar han ser med NollCO2 och att arbeta som samordnare i systemet.
Berätta om din bakgrund och expertis.
Jag är utbildad högskoleingenjör inom energiteknik. Idag arbetar jag brett mot hållbarhet inom fastighetsbranschen, ofta som samordnare inom olika certifieringssystem. Jag har även arbetat mer inriktat mot energifrågor genom tekniska beräkningar och utredningar inom både nyproduktion och befintligt bestånd.
Varför ska man bli NollCO2-samordnare?
Rollen ger en möjlighet att arbeta i ett tidigt skede av projekten och hjälpa till att belysa viktiga frågor. När NollCO2 nyttjas på rätt sätt är det ett verktyg för att eftersträva och nå låg klimatpåverkan samt skapa medvetenhet inom hela livscykeln.
Vilka är fördelarna med systemet NollCO2?
Den största fördelen från mitt perspektiv är att NollCO2 bidrar med en tydlig väg att gå och konkretiserar hur projekt ska arbeta för att minska sin klimatpåverkan. Att tidigt börja arbeta med och planera för åtgärder som resulterar i nettonoll påverkan över byggnadens livscykel bidrar även det med mycket nytta.
Vem rekommenderar du att gå kursen Certifierad NollCO2-samordnare?
Jag skulle främst rekommendera kursen till samordnare inom andra certifieringssystem eller personer som idag arbetar med klimatberäkningar och vill arbeta som NollCO2-samordnare i framtiden.
Vilka förkunskaper krävs?
Tidigare erfarenheter om klimatberäkningar, miljövarudeklarationer (EPD) och andra certifieringssystem är värdefullt för en NollCO2-samordnare. Som de flesta system är NollCO2 utformat med indikatorer och redovisningskrav, så att vara bekant med med en liknande metodik från ett annat system kan underlätta arbetet. I NollCO2 är klimatberäkningar centrala för att hantera de frågeställningar som uppstår under certifieringsarbetet. Att ha kunskap inom klimatberäkningsområdet är därför en stor fördel.