Frågor och svar om Miljöbyggnad iDrift 2.0

Här hittar du svar på vanliga frågor om Miljöbyggnad iDrift 2.0. Denna sida uppdateras löpande och ska ses som ett hjälpmedel till manualen. Vi hänvisar i första hand till de tolkningar och förtydliganden som gjorts av det Tekniska rådet avseende hur manualen ska tolkas.

Se Tekniska rådets tolkningar och förtydliganden här.

Allmänna frågor

Fråga: Kostar den årliga bekräftelsen?
Svar: Nej, den årliga bekräftelsen är kostnadsfri.

Fråga: Finns det möjlighet att få någon form av rabatt om jag vill arbeta med certifieringssystemet i fler än 10 byggnader?
Svar: I Miljöbyggnad iDrift har vi något som vi kallar för volymrabatt. Det enklaste är att kontakta teamet och berätta hur många byggnader du vill arbeta med via e-postadressen MBiDrift@sgbc.se för att få mer information.

Fråga: Hur länge är en certifiering giltig i Miljöbyggnad iDrift?
Svar: En certifiering är giltig i 5 år från det datum certifikatet utfärdats.

Indikatorerna

Indikator 1 – Kommunikation

Indikator 2 – Fastighetsnära tjänster

Indikator 3 – Avfall

Indikator 4 – Installationer

Indikator 5 – Ventilation

Indikator 6 – Inomhusmiljö

MBiD:2.0:06:O:2

Fråga: Vilka krav ställs gällande mätning av radon? Vilken mätmetod och vilket urval av rum ska man välja?
Svar: I Miljöbyggnad iDrift hänvisar vi till Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivningar för hur mätning av radon ska utföras.

Indikator 7 – Fukt och vatten

MBiD:2.0:07:O:2

Till FAQ 2024-01-12
Fråga:
Är det möjligt att styrka punkten om 60 grader genom att redovisa bergvärmepumpens inställningar för varmvattenspets? I underlaget jag arbetar med framgår det att varmvattenspetsen höjer temperaturen till 65 grader och körs en gång i veckan.
Svar: Ja, det är möjligt. Funktionen är uppfyller kriteriets syfte.

MBiD:2.0:07:V:2

Till FAQ 2024-01-12
Fråga:
Jag arbetar med en byggnad där det finns ett GVK-intyg för våtrummen. I och med att ett säkervattenintyg omfattar mycket mer än våtrum tänker jag att ett GVK-intyg också kan styrka kriteriet, tänker jag rätt?
Svar: Ja, i och med att det står våtutrymmen är ett GVK också godtagbart för detta kriterium.

Indikator 8 – Hållbar förvaltning

Indikator 9 – Byggnadsdelar och utrymmen

Indikator 10 – Material

MBiD:2.0:10:O:1

Fråga: Jag arbetar med en nyare byggnad (uppförd 2018). Behöver jag göra en miljöinventering på plats?
Svar: Nej, till följd av byggnadsåret kan förbjudna miljö- och hälsofarliga ämnen uteslutas. Inom certifieringssystemet accepteras så kallade desktop-analyser. Kom ihåg att det finns projektspecifika frågor i certifieringssystemet. Det är en god idé att använda en sådan i fall som detta, innan redovisning skickas in.

Fråga: Om en fastighetsägare har en rutin som säger att en miljöinventering genomförs inför ett ombyggnadsprojekt, kan den rutinen då användas för att styrka detta kriterium om miljö- och hälsofarliga ämnen?
Svar: Det är möjligt att styrka kriterium med en rutin som minst innefattar att inventering av miljö- och hälsofarliga ämnen genomförs vid ombyggnation/renovering samt

  • att påträffad PCB är sanerad enligt PCB-förordningen
  • att ingen fri asbest finns i byggnaden.

Kom ihåg att det finns projektspecifika frågor i certifieringssystemet. Det är en god idé att använda en sådan i ett fall som detta, innan redovisning skickas in.

MBiD:2.0:10:O:2

Till FAQ 2024-01-12
Fråga:
Jag har funderat kring det här kriteriet om miljö- och hälsofarliga ämnen. Kan det vara exempelvis rengöringsprodukter, målarfärg, låsspray, ogräsmedel mm. som används för att sköta om fastigheten som det ska finnas en rutin kring? Såklart ska den innefatta förvaring, hantering, riskbedömning, säkerhetsdatablad och kemikalielista.
Svar: Ja, precis sådana produkter handlar det om. Det rör sig oftast inte om många produkter eller stora mängder men de allra flesta har några produkter som behövs i drift och underhåll av fastigheten, inte minst rengöringsprodukter. För att de inte ska orsaka risker för människors hälsa och miljön ska de hanteras och förvaras på rätt sätt.

MBiD:2.0:10:V:3

Till FAQ 2024-01-12
Fråga: I 10:O:2 hanteras ju miljö- och hälsofarliga ämnen i fastighetsdriften, men finns det några bra exempel för detta kriterium?
Svar: Det är fastighetsägarens ansvar att känna till lagstiftningen som berör verksamheten. Miljöbalken till exempel ställer krav på att en fastighetsägare ska ha egenkontroll. I egenkontrollen ska det finnas rutiner för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i verksamheten som kan innebära risker för människors hälsa och miljön. En fastighetsförorening kan till exempel orsakas av kemikalier, förekomst av miljö- och hälsoskadliga byggmaterial, avfall eller skadedjur. Trots goda rutiner i hanteringen av miljö- och hälsofarliga ämnen kan också olyckshändelser ske.
Genom fungerande rutiner för hur situationen ska hanteras, av vem och att rätt utrustning finns tillgänglig kan man ofta begränsa problemen och minimera påverkan på människors hälsa och miljön.

Indikator 11 – Energi

MBiD:2.0:11:O:1

Fråga: Kan jag redovisa en energideklaration som är giltig men upprättad på beräknade värden?
Svar: Vi förordar att energideklarationen är upprättad på uppmätta värden.

Indikator 12 – Mätning och uppföljning

MBiD:2.0:12:O:1

Fråga: Jag förstår inte hur jag ska jobba med detta kriterium – hur ska jag tänka?
Svar: Syftet med kriteriet är att relevanta mätare som gäller för aktuell byggnad eller fastighet är kända vad avser omfattning och placering samt att mätning av relevanta energiflöden sker. I fall där varmvattenmätning saknas som exempelvis i äldre fastigheter och byggnader kan den totala mängden energi till varmvatten då schabloniseras med lämplig metod, exempelvis via BEN. Mätning av total el avser den köpta mängden el. I äldre byggnader där omfattande ombyggnation krävs för att uppnå mätning enligt ovan kan i undantagsfall andra metoder för uppskattning av energiflöden accepteras.

Fråga: Jag arbetar med en certifiering i en äldre byggnad där det inte finns separata energimätare (undermätare) – hur ska jag tänka kring kriteriet då?
Svar: Det är önskvärt att det finns undermätare för samtliga energislag, men om du använder samma förfarande och synsätt som vid uppförandet av en energideklaration kan det godtas i certifieringssystemet. Kom ihåg att det finns projektspecifika frågor i certifieringssystemet. Det är en god idé att använda en fall som detta, innan redovisning skickas in.

Till FAQ 2024-01-12
Fråga: I en byggnad vars certifiering jag arbetar med finns inte separat mätning av tappvarmvatten, vilken metod skall jag använda och hur visar jag schabloniseringen?
Svar: Vilken metod som används är valfri. Det som är viktigt är att man visar vilken metod man använt sig av och hur schabloniseringen gått till.

Till FAQ 2024-01-12
Fråga: Jag arbetar med flera byggnader inom samma fastighet. Det finns en gemensam mätare för fastighetselen. Om jag utgår från den gemensamma mätaren och sedan räknar ut hur mycket el respektive byggnad använt godtas det då för det obligatoriska kriteriet?
Svar: Ja, det kommer godtas. Men överväg att sätta in undermätare på byggnadsnivå så att fastighetselen kan kvantifieras genom mätning i stället för beräkning.

Indikator 13 – Hållbara transporter

Indikator 14 – Utomhusmiljö

Indikator 15 – Biologisk mångfald

MBiD:2.0:15:V:2

Fråga: I kriterium Ekosystemtjänster och Biologisk mångfald (15:V3) används ordet “ekosystemtjänster”.  Vad kan detta vara?
Svar: Det kan förslagsvis vara att man skapar förutsättningar för pollinatörer genom insektskolonier och/eller plantering av pollen- och nektarrika växter.

Det finns mycket att läsa kring ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Här är två länkar som kan vara till nytta:

Gör grönskan till en naturlig del av staden – Boverket

Ekosystemtjänster (naturvardsverket.se)