Fem snabba med Anna Erdmann: ”Taxonomin kastar ljus på klimatanpassningar för extremväder”

I årets första expertintervju förklarar SGBC:s certifieringsspecialist Anna Erdmann bland annat varför klimatanpassningar och cirkuläritet kommer ta mer plats inom hållbarhetscertifieringar framöver.

Nytt år, nya hållbarhetsfrågor — men om vi stannar upp och begrundar 2021 för en stund, vad tar du med dig från det gångna året som har varit stort inom ditt område?

“2021 var väldigt intensivt. Det beror mycket på EU-taxonomin som verkligen legat i fokus och vi har jobbat för högtryck här på SGBC — ofta över systemgränserna — med att förstå taxonomins innebörd och hur den bör implementeras. 

”Jag jobbar mycket med certifieringssystemet Miljöbyggnad — vår svenska hållbarhetscertifiering som vi utvecklat i samarbete med branschen och medlemmar — och taxonomin innebär en breddning, när även det som är runt omkring byggnaden tas med såsom gröna tak och andra åtgärder som gynnar biologisk mångfald.”  

Vad är det man behöver tänka på nu som man inte behövt förut?

“Taxonomin kastar mer ljus på frågor som klimatanpassningar för extremväder. Det handlar bland annat om att förbereda sig för översvämningar och värmeböljor. Vi kommer till exempel få mycket fler skyfall så man behöver kunna ta hand om stora mängder vatten runt byggnaden. Sedan kan det bli högre temperaturer på sommaren — det blir ännu viktigare att tänka på solskydd och fönstrens glasegenskaper, särskilt om byggnaden har stora fönster.  

“Klimatanpassningar kan även handla om fastighetens motståndskraft för skogsbränder, stormar, starka vindar och andra typer av extremväder orsakat av klimatförändringarna.”  

Vad innebär taxonomin särskilt för Miljöbyggnad?

“Man behöver lägga fokus på en del nya aspekter inom nybyggnation, såsom att undersöka klimatrisker där man bygger. Vi arbetar på en uppdatering av manualen och söker just nu folk som är sakkunniga inom områden som klimatanpassningar till arbetsgrupperna.”    

Du har varit hos SGBC sedan 2016. Vad är det som gör att du brinner för just hållbarhetsfrågor?

“Jag är väldigt samhällsintresserad i grund och botten och gillar att vi är ett medlemsföretag där man får följa samhällsbyggnadsbranschen riktigt nära. Just nu ser jag mycket engagemang och kreativitet — man försöker verkligen hitta lösningar. Se på återbruk som det pratas mycket om nu, särskilt hur man tar hand om avfall och material. Ska man till exempel bygga om ett hus och plocka ner en massa fönster, att man inte slänger dom på tippen utan försöker skänka eller sälja vidare till ett annat projekt. Jag tror vi kommer se ännu mer av det under 2022. Cirkuläret är ju ett av taxonomins mål och kanske att man plockar in det mer i certifieringar, för att uppmuntra återbruk.”  

Vad ser du fram emot att arbeta med under 2022?

“Jag jobbar även med CityLab som är ett hållbarhetsprogram för stadsdelar. Vi gör ett jättestort omtag och försöker bredda certifieringsmodellen så fler typer av projekt kan certifiera, vilket är kul. CityLab är ett fantastiskt verktyg som hjälper till att göra en action plan av alla fina ambitioner som ofta finns på ett tidigt stadium, när man först sätter sig ner och alla är så inspirerade och engagerade. Men utmaningen är att projekten pågår länge inom stadsutveckling. Eldsjälar slutar och saker förändras och det blir svårt att hålla fast vid de mål man har satt. CityLab sätter dessa mål på pränt vilket resulterar i ett program som är styrande för hur man hanterar hållbarhetsfrågor under hela projektets gång.”