Vad är EU:s gröna taxonomi?

EU-taxonomin, även kallad EU:s gröna taxonomi, är en viktig del av EU-kommissionens handlingsplan EU Green Deal. Det är ett ramverk för hållbara finanser tänkt att fungera som ett gemensamt språk och en måttstock för att klassificera vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Kort sagt, taxonomin ska främja jämförbarheten mellan investeringar när det kommer till hållbarhet och motverka grönmålning genom ökad transparens.

Målet är att leva upp till Parisavtalet och EU:s mål om klimatneutralitet 2050. Detta för att klara delmålet att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader och att vi tillsammans ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader.

EU:s taxonomi baseras på EU-kommissionens ramverk Level(s) som är en standardiserad metod för att mäta byggnaders hållbarhet. Level(s) har stor fokus på cirkulär ekonomi och livscykelanalyser av byggnaders hela livstid.

Vad krävs för att uppfylla taxonomins bestämmelser?
För att en ekonomisk aktivitet enligt taxonomin ska anses hållbar ska den bidra väsentligt till minst ett av följande mål:

  1. Begränsning av klimatförändringarna
  2. Anpassning till klimatförändringarna
  3. Hållbart utnyttjande och skydd av vatten och marina resurser
  4. Övergång till en cirkulär ekonomi med förbättrad avfallshantering och återvinning
  5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
  6. Skydd av biologisk mångfald och sunda ekosystem och återställande av skadade ekosystem

Aktiviteten får inte heller göra någon avsevärd skada på något av de övriga fem målen. Den ska dessutom uppnå minimikraven i internationella konventioner avseende arbetsrätt och mänskliga rättigheter (OECD Guidelines on Multinational Enterprises och UN Guiding Principles on Business and Human Rights).

Vilka krav ställs på de två första målen som är satta?

Miljömål 1 Begränsning av klimatpåverkan:

Nyproduktion:

  • 10 % lägre energiprestanda än BBR kraven
  • Vid >5000 m2 ställs det krav till dokumentation av lufttäthet och köldbryggevärden
  • Vid >5000 m2 ska det göras och tillgängliggöras en CO2-beräkning för byggnadens livslängd

Renovering/ombyggnation:

  • 30 % lägre energiprestanda än innan ombyggnationen

Förvärv och befintliga byggnader:

  • Energiprestanda klass A eller topp 15 % av beståndet i Sverige
  • För byggnader som byggs efter 31 december 2020 uppfyller byggnaden de kriterier som anges i kapitlet för nybyggnation

Miljömål 2 Anpassning av klimatpåverkan:

Handlar i stort om att klimatanpassa fastigheter för fysiska klimatrisker med långsiktig horisont. Det gäller klimatbeaktande vid både nyproduktion och ombyggnation samt befintliga fastigheter och vid förvärv.

Övriga kriterier som ska uppfyllas:

  • Vattenbesparande installationer med angivna högsta vattenflöden i kranar, duschar mm
  • Minst 70 % av bygg- och rivningsavfallet kan gå till återbruk eller materialåtervinning
  • Byggprodukter får ej innehålla kemikalier på REACH lista och emissionsmätning ska göras
  • Måste kartlägga förorenad mark
  • Måste ta hänsyn till damm och buller under byggskedet
  • Kan inte byggas i naturskyddade områden (definitioner för vilka områden detta gäller finns)
  • Kan inte byggas på jordbruksmark med högt jordbruksvärde

Vilka omfattas av taxonomin?
I dag omfattar EU:s taxonomi elva branscher som totalt står för omkring 95 procent av de globala utsläppen. Inom dessa branscher har omkring 70 aktiviteter kategoriserats som hållbara eller icke hållbara beroende på hur väl de möter de gränsvärden som EU-kommissionen satt. Fastighetsbranschen är en av de identifierade branscher som står för en stor del av de globala utsläppen.

De företag som inledningsvis omfattas av EU:s taxonomi är stora företag med fler än 500 anställda. Dock har svenska regeringen lämnat över en proposition som skulle innebära att företag med fler än 250 anställda och med viss omsättning och tillgångar ska omfattas av rapporteringskraven.

Hur ser utvidgningen av taxonomiförordningen ut?
EU kommissionen har även gått ut med möjliga framtida tillägg till den gröna taxonomin – den så kallade bruna taxonomin och den röda, sociala, taxonomin. Tanken med den bruna taxonomin är att den ska fånga upp aktiviteter som ses som skadliga, så kallade SH-aktiviteter (significant harm) och den röda ska hantera taxonomin ur en social synvinkel.

Denna utvidgning är fortfarande under utveckling och kommer inte att vara klar när den gröna EU taxonomin tas i bruk.

Vad händer närmaste tiden?
SGBC följer noggrant utvecklingen av EU-taxonomin och jobbar aktivt med att kartlägga dess kriterier inom de olika certifieringssystemen. Allt eftersom nya miljömål läggs till taxonomin Manualerna för de olika systemen kommer att uppdateras i takt med nya miljömål för att säkerställa att de ligger i linje med kriterierna i EU-taxonomin.

Den första milstolpen gällande den gröna taxonomin är den 1 januari 2022, då de företag som omfattas av taxonomin ska redovisa ”Eligibility”. Med andra ord, hur företagets aktiviteter relaterar till de tekniska screening-kriterierna i de två första miljömålen, climate change mitigation och climate change adaptation, för räkenskapsåret 2021. Nästa milstolpe är den 1 januari 2023 då företag utöver ”Eligibility” ska redovisa ”Alignment” för samtliga av de tekniska screeningskriterierna.