Här hittar du svar på vanliga frågor om Miljöbyggnad. Denna sida uppdateras löpande och ska ses som ett hjälpmedel till manualen. Vi hänvisar i första hand till de tolkningar och förtydliganden som gjorts av det Tekniska rådet avseende hur manualen ska tolkas.
Se Tekniska rådets tolkningar och förtydliganden här.
Allmänna frågor
Fråga: Vad kostar det att certifiera enligt Miljöbyggnad?
Svar: Det går att läsa om alla våra avgifter här Avgifter i Miljöbyggnad – Sweden Green Building Council (sgbc.se).
Fråga: Vilka underlag måste skickas in i samband med registrering?
Svar: Registreringen behöver innehålla ritningar samt bilder/illustrationer som visar ansökans omfattning (en byggnad per registrering). Det är viktigt att det går att avgöra vilken typ av byggnad det är och att definitionen av en byggnad uppfylls i enlighet med Miljöbyggnadsmanualen.
Fråga: Finns det något ändringsdokument för uppdateringen mellan 3.2 och 4.0, det vill säga ett dokument där ändringarna mellan manualgenerationsuppdateringen framgår?
Svar: Nej, vi hänvisar våra medlemmar till medlemsportalen. På medlemsportalen finns en inspelning från det lanseringsevent som vi presenterade ändringarna på.
Fråga: I manualen ställs det för en del indikatorer krav på förvaltningsrutiner under rubriken Betygskriterier och för andra indikatorer ställs det krav på förvaltningsrutiner under rubriken Redovisning. Vad är det som gäller?
Svar: I de indikatorer där förvaltningsrutiner nämns ska dessa redovisas även om det inte framgår i betygskriterierutan. I kommande versioner kommer detta att ses över.
Indikatorerna
Indikator 1 – Värmeeffektbehov
Indikator 2 – Solvärmelast
Indikator 3 – Energianvändning
Indikator 4 – Klimatpåverkan
Fråga: Hur ska klimatdata för A5 energi beräknas om flera byggnader byggs samtidigt? Till exempel då en byggbod används vid uppförandet av två byggnader.
Svar: Energiförbrukningen för byggboden får fördelas på de två byggnaderna. Förbrukningen fördelas på byggnadernas BTA.
Fråga: Vilken klimatdata ska användas vid klimatberäkningen? Är det Boverkets typiska eller konservativa värden?
Svar: Samma beräkningsmetodik gäller för Miljöbyggnad som vid klimatdeklaration för Boverket. Klimatdata kan således komma från en EPD eller Boverkets konservativa värden.
Fråga: Hur kommer det sig att konservativa värden ska användas när gränsvärdena är framtagna med typiska värden?
Svar: Vi följer Boverkets beräkningsmetodik och har anpassat gränsvärdena något utifrån detta.
Indikator 5 – Fukt
Indikator 6 – Ljud
Indikator 7 – Termiskt klimat vinter
Indikator 8 – Termiskt klimat sommar
Indikator 9 – Utfasning av farliga ämnen
Indikator 10 – Klimatrisker
Indikator 11 – Ekosystemtjänster
Fråga: I indikatorn står det att syftet med indikatorn är att tillföra ekosystemtjänster på platsen. Vad avses med “platsen” i detta fall?
Svar: Att GYF-beräkningen ska göras på “platsen” innebär att beräkningen i regel görs på fastighetsnivå. Syftet med beräkningen av grönytefaktor är att tillföra lösningar som bidrar med ekosystemtjänster på fastigheten. Om GYF-beräkningen utförs på annat sätt behöver det godkännas med ett förhandsbesked eller en projektspecifik fråga.
Indikator 12 – Flexibilitet och demonterbarhet
Indikator 13 – Cirkulära materialflöden
Indikator 14 – Avfallshantering
Indikator 15 – Loggbok av byggvaror
Fråga: Ingår balkongräcke och balkonginglasning i klimatskärmen?
Svar: Nej, balkongräcke och balkonginglasning betraktas i Miljöbyggnad ligga utanför byggnadens klimatskärm.
Kriterier för uppfyllnad av EU-taxonomin
Fråga: Jag arbetar i ett projekt som undrar över Taxonomikriterium A1-7.1-DNSH 3. I manualen hänvisar ni till tabell A.1 men jag hittar inte tabellen, vad är det som gäller?
Svar: Tyvärr föll tabell A.1 bort ur manualen i samband med lanseringen. De värden som gäller i Miljöbyggnad 4.0 är de som anges i DNSH 3, närmare bestämt
(a) Kranar i handfat och kökskranar har ett högsta vattenflöde på 6 liter/min.
(b) Duschar har ett högsta vattenflöde på 8 liter/min.
(c) Toaletter, vilket inbegriper stolar, toalettskålar och vattentankar, har en full spolvolym på högst 6 liter och en högsta genomsnittlig spolvolym på 3,5 liter.
(d) Urinoarer använder högst 2 liter/skål/timme. Spolande urinoarer har en full spolvolym på högst 1 liter.
För att läsa DNSH 3 i sin helhet är det enklast att läsa vidare i något utav annexen. Här är en länk till dem: EUR-Lex – C(2021)2800 – EN – EUR-Lex (europa.eu)