Här hittar du svar på vanliga frågor om Miljöbyggnad. Denna sida uppdateras löpande och ska ses som ett hjälpmedel till manualen. Vi hänvisar i första hand till de tolkningar och förtydliganden som gjorts av det Tekniska rådet avseende hur manualen ska tolkas.
Se Tekniska rådets tolkningar och förtydliganden här.
Allmänna frågor
Fråga: Vad kostar det att certifiera enligt Miljöbyggnad?
Svar: Det går att läsa om alla våra avgifter här Avgifter i Miljöbyggnad – Sweden Green Building Council (sgbc.se).
Fråga: Vilka underlag måste skickas in i samband med registrering?
Svar: Registreringen behöver innehålla ritningar samt bilder/illustrationer som visar ansökans omfattning (en byggnad per registrering). Det är viktigt att det går att avgöra vilken typ av byggnad det är och att definitionen av en byggnad uppfylls i enlighet med Miljöbyggnadsmanualen.
Fråga: Jag har en godkänd registrering i Miljöbyggnad generation 3.2 och vill nu byta till generation 4.0. Är det möjligt? Vad kostar det i sådan fall?
Svar: Det är möjligt att uppgradera vilken generation projektet registrerats på. Det kostar inte något extra. Bra att känna till är att det ursprungliga datum då registreringen godkändes kvarstår, vilket innebär att ansökan om preliminärcertifiering måste inkomma tre år efter godkänd registrering, i enlighet med manualen.
Fråga: Finns det något ändringsdokument för uppdateringen mellan 3.2 och 4.0, det vill säga ett dokument där ändringarna mellan manualgenerationsuppdateringen framgår?
Svar: Nej, vi hänvisar våra medlemmar till medlemsportalen. På medlemsportalen finns en inspelning från det lanseringsevent som vi presenterade ändringarna på.
Fråga: I manualen ställs det för en del indikatorer krav på förvaltningsrutiner under rubriken Betygskriterier och för andra indikatorer ställs det krav på förvaltningsrutiner under rubriken Redovisning. Vad är det som gäller?
Svar: I de indikatorer där förvaltningsrutiner nämns ska dessa redovisas även om det inte framgår i betygskriterierutan. I kommande versioner kommer detta att ses över.
Indikatorerna
Indikator 1 – Värmeeffektbehov
Indikator 2 – Solvärmelast
Indikator 3 – Energianvändning
Indikator 4 – Klimatpåverkan
Fråga: Hur ska klimatdata för A5 energi beräknas om flera byggnader byggs samtidigt? Till exempel då en byggbod används vid uppförandet av två byggnader.
Svar: Energiförbrukningen för byggboden får fördelas på de två byggnaderna. Förbrukningen fördelas på byggnadernas BTA.
Fråga: Vilken klimatdata ska användas vid klimatberäkningen? Är det Boverkets typiska eller konservativa värden?
Svar: Samma beräkningsmetodik gäller för Miljöbyggnad som vid klimatdeklaration för Boverket. Klimatdata kan således komma från en EPD eller Boverkets konservativa värden.
Fråga: Hur kommer det sig att konservativa värden ska användas när gränsvärdena är framtagna med typiska värden?
Svar: Vi följer Boverkets beräkningsmetodik och har anpassat gränsvärdena något utifrån detta.
Fråga: Byggnaden jag arbetar med omfattas inte av lagen om klimatdeklaration. Behöver jag göra en klimatdeklaration för att styrka indikatorbetyg Brons?
Svar: Vi är medvetna om att vissa byggnadstyper inte omfattas av lagen om klimatdeklarationer. För Miljöbyggnad krävs det däremot alltid en klimatberäkning/klimatdeklaration oavsett om byggnadstypen undantas enligt Boverkets föreskrifter.
Indikator 5 – Fukt
Indikator 6 – Ljud
Indikator 7 – Termiskt klimat vinter
Indikator 8 – Termiskt klimat sommar
Indikator 9 – Utfasning av farliga ämnen
Fråga: Är det korrekt uppfattat att endast produktkoder som omnämns i manualen under betyg Brons för Indikator Utfasning av farliga ämnen (indikator 14 i 3.2 och indikator 9 i 4.0) omfattas för hela indikatorn, dvs även för indikatorbetyg Silver och Guld, stämmer det?
Svar: För Utfasning av farliga ämnen i Miljöbyggnad 3.2 gäller de produktkategorier som är under Brons för hela indikatorn, det vill säga även för betygsnivå Silver och Guld. För Miljöbyggnad 4.0 gäller detsamma förutom för taxonomikriteriet på betygsnivå Guld där vi istället hänvisar till omfattning enligt EU-taxonomin.
Fråga: Hur kan vi jobba med indikatorbetyg Guld innan filter uppdateras i loggboksystem?
Svar: Om loggboksleverantörerna inte kan redovisa hur byggvaran förhåller sig till kriteriet accepteras egna verktyg och metoder för bedömning. Men det är under förutsättning att det ska finnas dokumentation som visar utvärderingsmetod och kompetens hos den som genomfört bedömningen.
Indikator 10 – Klimatrisker
Indikator 11 – Ekosystemtjänster
Fråga: I indikatorn står det att syftet med indikatorn är att tillföra ekosystemtjänster på platsen. Vad avses med “platsen” i detta fall?
Svar: Att GYF-beräkningen ska göras på “platsen” innebär att beräkningen i regel görs på fastighetsnivå. Syftet med beräkningen av grönytefaktor är att tillföra lösningar som bidrar med ekosystemtjänster på fastigheten. Om GYF-beräkningen utförs på annat sätt behöver det godkännas med ett förhandsbesked eller en projektspecifik fråga.
Indikator 12 – Flexibilitet och demonterbarhet
Indikator 13 – Cirkulära materialflöden
Fråga: I manualen nämns “byggvara”, “byggprodukt” och “produktgrupp”. Vad är det för skillnad mellan dessa begrepp?
Svar: I manualen kan byggvara och byggprodukt anses vara samma, medan produktgrupp anses vara en grupp av byggvaror/-produkter. En produktgrupp kan exempelvis vara “skivmaterial” medan en (typ av) byggvara kan vara gipsskiva.
Fråga: För Brons- och Silvernivå ska minst två eller tre byggprodukter innehålla minst 10 eller 20 viktprocent återvunnet material, skulle VVS-produkter även kunna inkluderas som produkt för att styrka Brons- och/eller Silvernivå?
Svar: Ja, även VVS-produkter inkluderas under förutsättning att återvunnen materialandel dokumenterats i senast gällande eBVD eller motsvarande och angetts i projektets loggbok. Läs gärna i manualen för att se de precisa kriterierna för respektive betygsnivå.
Indikator 14 – Avfallshantering
Indikator 15 – Loggbok av byggvaror
Fråga: Ingår balkongräcke och balkonginglasning i klimatskärmen?
Svar: Nej, balkongräcke och balkonginglasning betraktas i Miljöbyggnad ligga utanför byggnadens klimatskärm.
Kriterier för uppfyllnad av EU-taxonomin
Fråga: Jag arbetar i ett projekt som undrar över Taxonomikriterium A1-7.1-DNSH 3. I manualen hänvisar ni till tabell A.1 men jag hittar inte tabellen, vad är det som gäller?
Svar: Tyvärr föll tabell A.1 bort ur manualen i samband med lanseringen. De värden som gäller i Miljöbyggnad 4.0 är de som anges i DNSH 3, närmare bestämt
(a) Kranar i handfat och kökskranar har ett högsta vattenflöde på 6 liter/min.
(b) Duschar har ett högsta vattenflöde på 8 liter/min.
(c) Toaletter, vilket inbegriper stolar, toalettskålar och vattentankar, har en full spolvolym på högst 6 liter och en högsta genomsnittlig spolvolym på 3,5 liter.
(d) Urinoarer använder högst 2 liter/skål/timme. Spolande urinoarer har en full spolvolym på högst 1 liter.
För att läsa DNSH 3 i sin helhet är det enklast att läsa vidare i något utav annexen. Här är en länk till dem: EUR-Lex – C(2021)2800 – EN – EUR-Lex (europa.eu)